Doppyssel

PappersaskIdag var vi på dop för mina fina väns dotter. För några månader sedan, när Edda fortfarande låg i magen var vi ute och förevigade kulan. Så nu till dopet hade jag redigerat bilder och gjort en fotobok och jag hade lagt alla bilder på en USB sticka. Både redigerade och oredigerade.

Men jag behövde ju något fint att lägga minnet i. Som om Sofia på Mokkasin hade läst mina tankar så hade hon i samma veva publicerat bästa tutorialen på hur man gör små söta askar. När jag var liten gjorde jag hur många som sådana som helst. Jag har alltid varit lite smått förälskad i papperspyssel och  blev som ett litet barn igen när jag satt där på morgonkvisten och klippte och klistrade.

Ett tips är dock att göra den ena asken lite mindre än den andra så de går att sätta ihop. Annars får ni föra som jag och lösa det genom att limma fast en papperssarg. I kartongen la jag sedan ”packhalm” som jag sparat från något paket med ekosmink som jag beställt på nätet men jag tror det skulle funka lika bra ria smala remsor av silkes papper som du råkar ha det hemma 🙂

Älskar att ge bort gåvor som är unika!

 

Presenttips för småtrollen

trolldeg presentIdag tänkte jag tipsa om perfekta födelsedagspresenten/julklappen som inte behöver kosta skjortan och inte kräver att du är den mest pyssliga i bekantskapskretsen. Trolldegsblandning med tillbehör!

Jag tog en loppisfyndad burk, fyllde den med 3 dl vetemjöl och 1 dl salt. Sen skrev jag en liten lapp att det som behövde tillsättas var 1 dl vatten och valfri färg om så önskas.

Det finns många olika sätt att färga degen naturligt och vill du kan du ju även skicka med en liten lapp som exempelvis säger:

  • Gul – Curry/Gurkmeja
  • Orange – Paprika
  • Rosa – Rödbeta

Burken dekorerade jag med två stycken kakmått och nu för tiden finns det ju många andra mått än den traditionella pepparkaksstjärnan , hjärtat eller granen så presenten blir mindre julig.

Denna gåva kan ju bli hur stor som helst om du exempelvis bygger på med en träkavel, förkläde, bagarhatt. Ja,bara fantasin sätter gränserna.

 

Vår jul

20131225-232416.jpg
Nu har både julafton och juldagen nått sitt slut och jag är väldigt nöjd över dagarna och barnen lika så (tror jag)

På julbordet fanns bara det absolut godaste så som ekologiskt julskinka, ekologiska ägg, ekoköttbullar, hemmagjorda sallader (eko såklart) och hembakat julgodis (behöver jag säga eko?)

Och klapparna då? Ja dessa klappar som så ofta brukar bli ett gissel, med saker man varken behöver eller vill ha, löstes finfint. Jag fick en klocka jag önskat mig , en ny pyjamas då min gamla har ett stort hål i grenen och ett begagnat mobil fodral då svägerskan uppgraderat sig på mobilfronten. Till de vuxna gav vi bort kort på barnen, ätbara presenter från en gårdsbutik strax utanför stan och barnpassning.

Barnen fick ett par nya böcker, en varsin pysselbok, delar till sin brio tågbana och mer duplo. Duplo är en sån sak att trots att det är av plast så får det både stanna och byggas på. Jag tycker det är bra för kreativiteten och fantasin att bygga med klossarna.

Om man envist ska ge julklappar så blir det nog inte mycket bättre än så här 🙂

Finaste tältet i världen

lektältIdag fyller loppan hela två år. Tänk att det var hela två år sedan jag jag fick upp en rund och go tös på bröstet. Det var ingen lätt natt den där natten men har varit värd varendaste sekund. Men nu var det inte förlossningen jag tänkt blogga om utan det underbaraste tältet i världshistorien som bästa vänfamiljen kom med idag. Ni minns kanske vimplarna de kom med förra året? Nennen är verkligen helt grym på att sy och denna gången blev det alltså ett tält med de ljuvligaste applikationerna. Nu syns ju tyvärr inte ugglan så bra på kortsidan, men den finns där just för att hon vet att jag älskar ugglor så mycket. Och självklart är det, precis som förra gången, sytt i återbrukade tyger.

Tälten läggs direkt på ett bord precis som en duk och sen knyts det fast runt bordsbenen. Smidigt tycker jag eftersom vi inte direkt hade något bord så där till övers utan jag blev av med mitt pysselbord.

Mer om leksaker och barnrum blir det imorgon när jag kickar igång del 2 av min djupdykning. Nämligen barnrummet.

Del 1 var en kemikalielektion i plaster med efterföljande berättelse om vår plastbanting.

 

Födelsedagsvecka

20131119-070052.jpg

Denna vecka är det födelsedagsvecka. Det är Loppan som blir hela två år! Hua vad tiden går fort!

Hon ska få en cykel med stödhjul som jag fann på blocket. Tidigt kan tyckas men hon är så bra på att cykla och vill gärna göra som brorsan.

I helgen pysslade jag klart vagnen som hon även ska få. Den fyndade jag för en tia på en loppis härom helgen. Sitsen var sliten så jag fixade en ny av sånt jag hade hemma. Tyget låg och väntade i skåpet på att bli något vackert, banden som sitter runt kanterna och agerar bälte kommer från pompomsen jag gjorde till Julias kalas förra året och själv bältesringarna snodde jag från ett loppisfyndat skärp som inte kommit till användning lika mycket som jag trodde det skulle göra. Spetsen som håller uppe sitsen i toppen har jag sparat från lådan med nya husgeråd som jag fick förra året

När saker går i arv

20131107-224109.jpg
För några veckor sedan fann jag äntligen ett av mina favoritsmycken igen. En ring med tigeröga nästan dubbelt så gammal som jag. Den kom på villovägar när vi renoverade vårt badrum men nu pryder den åter igen mitt ringfinger.

Just denna ringen prydde en gång i tiden min mor. När hon var tonåring och hade fjärilar i magen mest jämt på grund av bagar’n. Han som säkerligen hade skramlat och jobbat tidiga morgnar för att kunna ge henne denna på alla hjärtans dag.

Vad fint av min mor att ha sparat den i så många år och jag är glad över att jag sen fick den av min mor som tonåring. Och jag gillar den lika mycket, om inte mer, idag än vad jag gjorde när jag fick den för en halv ekomorsan livstid sen.

Presenttips

doppresentNi har ju vid flera tillfällen undrat vad som kan ges bort i present och vi har ju tidigare diskuterat huruvida det ens är nödvändigt att ge bort en present. Här kan ni läsa tidigare inlägg om presenter som jag publicerat. Jag gillar presenter som kommer från hjärtat och som är helt unika. Ja visst någon annan kan ju ge bort en liknande sak men aldrig exakt samma. En gåva som jag hoppas att mottagaren kommer att tycka mycket om och som inte bara läggs i högen med saker som hen inte riktigt vet vad hen ska göra med.

I helgen var vi på dop och precis som jag gjort vid ett tidigare tillfälle satte jag mig och knåpade ihop ett kort i form av en dopklänning. Även denna gången helt i material som redan fanns hemma eftersom jag jobbar hårt med att sluta hamstra. Pappret hade jag köpt för länge sedan och använt delar av vid andra tillfällen, spetsen är samma som från förra gången och kommer om jag inte minns helt fel från ett paket jag fått någon gång och sidenbandet har jag helt sonika klippt av från en tröja. Det var ett sådant band som ska hålla tröjan kvar på galgen.

Kortet fick sedan pryda vad som i mina ögon var ett ännu finare kort! Ett kort som jag tagit på lilla loppan när hon försiktigt pussade dopbarnet i pannan en varm sommardag i juli. Kortet ramades sedan in i en ram som låg fortfarande inplastad i en av våra garderober. För ca 3 år sedan fick jag nämligen för mig att jag skulle sätta upp en tavelvägg och hamstrade därför på mig ramar under ett Gekås besök. Där inne i den mörka garderoben har de sedan blivit liggande. Tala om proaktiv konsumtion som Minimalisterna så ofta pratar om.

Mina nya följeslagare

cykel+ryggsäck

Här har ni dem, mina nya följeslagare, den röda faran jag fick från min familj och ryggan jag fick av en av mina fina vänner. Med hjälp av cykelkorgen och ryggsäcken kan jag ju på ett snabbt och smidigt sätt få med mig en hel del från affären. Jag är så lycklig för dessa två gåvor som hjälper mig att leva lite mer miljösmart och dessutom får jag ju lite motion på köpet.

Att få presenter är kanske inte så roligt alltid. Flera gånger har jag fått prylar som aldrig kommit till användning utan istället bara blir liggande och även om det kanske inte alltid är så roligt att säga att detta blev nog inte riktigt rätt och be om att få byta den så tror jag att jag gör både mig själv och vännen en björntjänst om jag låter bli. För saker som bara blir liggande och samlar damm är varken bra för miljön eller för den egna energin.

Att sporta glas

Som ni vet har jag denna veckan påbörjat ett nytt kapitel i mitt liv, nämligen träning. Ni som följt mig sedan start eller läst er bakåt i bloggen vet också är att jag är en stark motståndare till plast. Är det något som jag själv ogillar att göra väldigt mycket så är det att dricka vatten ur sportflaskor av just plast. Jag tycker att vattnet snabbt smakar unket och smakar ungefär så som plast luktar. Därför har jag hittills snott dotterns nappflaska i glas från Lifefactory (men lämnat pipen hemma som ni kan se på bilden). Den rymmer dock inte så mycket vätska, 250 ml, så ni må tro att jag blev glad när jag fick en egen fin midnattsblå Lifefactoryflaska av mannen idag. Vi firar traditionellt sett inte alla hjärtans här hemma utan ger varandra kärlek och omtanke varje dag på året. Vi får helt enkelt se det lite som ödets ironi att den kom just idag 🙂

 

Om ni är sugna på flaskorna från Lifefactory så är min beställd från Ekokul.se

Hur får du din omgivning att förstå

Några av tidigare presenter till barnen. En ekologisk klosslåda, en begagnad briotågbana och en stapelclown

Jag har fått förfrågan här på bloggen om jag kan ge tips på hur vi kan avprogrammera våra nära och kära från att köpa plastpresenter (främst i form av leksaker till barnen). Jag ska inte ljuga för er, här hemma var det en traktor av plast, doktorsväska innehållande ännu fler plastprodukter och en fin gul mikrofon som barnen ömsom slickar på, ömsom skrålar i som låg i en del av julklapparna. Men jag är inte bitter för det, eller jo lite bitter är jag nog, men barnen fick även andra fina saker, så som leksaksfrukter av trä, välbehövliga pyjamaser, böcker och träpussel.

Och om det ”bara” var 3 plastpresenter och inte fler så känns det som jag kommit en bit på vägen. Men hur vi ska göra för att få vår omgivning att förstå känns i bland som en stor gåta. Att understyrka sina argument med fakta är ju alltid en bra början, men just detta biter ju inte på alla. Jag tror att det är viktigt att känna av personen och använda argument som personen i fråga kan känna igen sig i och på så sätt ta till sig. ”Jag vill inte att barnen ska leka med plast för att det är giftigt, innehåller hormonstörande ämnen och kan ge upphov till cancer” kanske kan påverka några, medan ett simpelt ”Jag tycker att plastleksaker är fula och leksaker i trä är mycket finare” går hem hos andra. Men om jag inte säger någonting alls så kan ju inte heller andra veta att jag inte gärna ser att barnen leker med denna typ av leksaker.

Fördelen med att ha små barn är att jag kan låta de leka med sakerna en stund och sedan plocka bort dem. Men att undvika plast och gifter är så otroligt svårt. Ja, jag skulle nästan vilja sträcka mig till att det är omöjligt. Först har vi ju de uppenbara plastleksakerna så som duplo, barbies och skrålande mikrofoner, men vi får inte heller glömma bort de där mindre uppenbara sakerna. Sidor i böcker som verkar vara behandlade och ytbelagda med någon slags plastfilm, alla lurviga mjukisdjur som jag skulle gissa många är gjorda av någon form av akryl, och alla träleksker, hur ska vi veta att färgen är giftfri?

Men om jag iallafall kan få våra närmsta att köpa begagnat eller produkter som inte är helt uppenbart av plast så har jag kommit en bra bit på vägen. Även om de köper plast till alla andra så gör de i varje fall inte det till mig och mina barn och det kanske bara är en procent av allt annat de köper som kanske är sämre. Men det är iallafall en procent och förhoppningsvis har jag sått ett frö som så småningom börjar gro.