Ja varför…?!

plast+runt+ekologisk+frukt
Bild lånad från Ekorrens ekologiska smågodis / Sjölunda gård

Denna bilden lades upp idag på Ekorrens facebooksida och detta är verkligen något jag funderat över många gånger när jag stått vid Frukt & Grönt i butikerna. Helt galet att det som är giftigt inte är det som kapslas in, men så tänker jag på vad mycket plast det skulle gå åt att paketera all konventionellt odlade frukt och grönsaker. Fast det är ju klart.. I princip all frukt och grönt stoppas ju faktiskt i plastpåsar av kunden själv så det är kanske hugget som stucket om vi ser till plastförpackningar..

Packa in den giftiga frukten istället tycker jag! Eller allra helst, sluta köp den och så kommer den sluta säljas 🙂 Utöva konsumentmakten vi alla besitter!

Ett annat tips, förutom att vi alla borde använda vår konsumentmakt med omsorg, är ju såklart att inte stoppa frukten och grönsakerna i plastpåsar. Några av er kanske undrar vad ni ska använda istället? Återanvänd de påsarna du tagit vid tidigare tillfällen så gått det går eller om du är händig kan du alltid sy några påsar i tyg. Sen så är jag helt säker på att jag sett tyg/nätpåsar någonstans avsedda för just detta men nu hittar jag det inte.. Om någon av er vet vilka jag menar får ni gärna hojta till i kommentarsfältet.

Vi bytte ut plasten mot bättre alternativ

Under förra året var det väldiga diskussioner om Bisfenol A (BPA) som kan vara hormonstörande, cancerframkallande och ge upphov till fetma. I samma veva började jag själv se över vårt enorma plastförråd för vart jag än vände mig tyckte jag mig se all farlig plast.

Bland de första åtgärderna jag gjorde var att jag bytte ut plasten i våra lunchlådor mot andra alternativ så som de loppisfyndade glasburkarna på bilden som jag fick i födelsedagspresent och gamla plåtlunchlådor som jag själv fyndad på olika loppisar.

Lunchlådorna vi hade tidigare var ju REPA-märkta med en 7:a vilket anses vara den farligaste av de olika plasterna som REPA-märks och kan innehålla just Bisfenol A. Lådor som jag ett otal gånger hade värmt min mat i och ätit direkt ur. Skurit med min kniv och därmed varje gång fått i mig små plastpartiklar utöver de skadliga ämnen som redan läckt över i maten. Skrämmande att dessa ens finns på maknaden!

Vad förvarar du dina matrester i?

Jag slutade vara ett teflon-fån!

Förutom att rensa bort de prylarna som är extra i ”kastrullskåpet” har jag ju faktiskt redan gett det en genomgång förra året (i samband med att jag myntade begreppet teflon-fån) fast med ett helt annat fokus. Då var målet att sanera köket på alla giftiga köksredskap.

Om vi väljer att ha fokus på just ”kastrullskåpet” så har vi exempelvis inte längre stekpannor, kastruller och ugnsformar som är belagda med flourplast, det som av princip alla kallas för Teflonpannor. Detta eftersom flourplast (PTEE) är i princip helt onedbrytbar och därmed inte särskilt bra för miljön. Den är inte heller ett bra val ur hälsoaspekt då det bland annat har visat sig att kanariefåglar har dött efter att ha vistats i ett rum där en teflonpanna stått på alldeles för länge. Detta och mycket till lärde jag mig när jag läste boken Förgiftad förra året. Har du inte läst den och är intresserad av just kemikalier i vardagen tycker jag absolut att du bör låna denna.

Istället för flourplastbelagda produkter i köket använder vi oss numer bara av rostfritt stål, gjutjärn och keramik. Just gjutjärn är ju lite extra tungt om man jämför med en Teflonpanna eller Teflongryta men jag ser det som lite extra vardagsträning varje gång jag använder dem. Dessutom får vi ju i oss lite extra järn som släpper över i maten från pannan och det är ju inte helt fel.

En annan fördel med att inte använda teflon är att vi inte längre behöver våra plastredskap eftersom vi inte behöver vara rädda att repa bottnarna på pannorna och kastrullerna. Många plaster är ju giftiga på ett eller annat sätt. Vissa är hormonstörande, vissa är cancerframkallande och vissa är både och och vissa ger helt andra konsekvenser. Är du nyfiken på att lära dig mer om plaster i köket har jag vid tidigare tillfällen skrivit om bland annat REPA märkningarna i botten på plastförpackningar.

Dessutom kommer det framöver komma ännu mer inlägg om kemikalier igen. Som ni vet har jag just en hatkärlek för kemikalier runt omkring oss som tyvärr på senare tid har fått hamna i skymundan här på bloggen. Lovar bot och bättring på den fronten för det är ju just det jag brinner!

 

Att sporta glas

Som ni vet har jag denna veckan påbörjat ett nytt kapitel i mitt liv, nämligen träning. Ni som följt mig sedan start eller läst er bakåt i bloggen vet också är att jag är en stark motståndare till plast. Är det något som jag själv ogillar att göra väldigt mycket så är det att dricka vatten ur sportflaskor av just plast. Jag tycker att vattnet snabbt smakar unket och smakar ungefär så som plast luktar. Därför har jag hittills snott dotterns nappflaska i glas från Lifefactory (men lämnat pipen hemma som ni kan se på bilden). Den rymmer dock inte så mycket vätska, 250 ml, så ni må tro att jag blev glad när jag fick en egen fin midnattsblå Lifefactoryflaska av mannen idag. Vi firar traditionellt sett inte alla hjärtans här hemma utan ger varandra kärlek och omtanke varje dag på året. Vi får helt enkelt se det lite som ödets ironi att den kom just idag 🙂

 

Om ni är sugna på flaskorna från Lifefactory så är min beställd från Ekokul.se

Hur får du din omgivning att förstå

Några av tidigare presenter till barnen. En ekologisk klosslåda, en begagnad briotågbana och en stapelclown

Jag har fått förfrågan här på bloggen om jag kan ge tips på hur vi kan avprogrammera våra nära och kära från att köpa plastpresenter (främst i form av leksaker till barnen). Jag ska inte ljuga för er, här hemma var det en traktor av plast, doktorsväska innehållande ännu fler plastprodukter och en fin gul mikrofon som barnen ömsom slickar på, ömsom skrålar i som låg i en del av julklapparna. Men jag är inte bitter för det, eller jo lite bitter är jag nog, men barnen fick även andra fina saker, så som leksaksfrukter av trä, välbehövliga pyjamaser, böcker och träpussel.

Och om det ”bara” var 3 plastpresenter och inte fler så känns det som jag kommit en bit på vägen. Men hur vi ska göra för att få vår omgivning att förstå känns i bland som en stor gåta. Att understyrka sina argument med fakta är ju alltid en bra början, men just detta biter ju inte på alla. Jag tror att det är viktigt att känna av personen och använda argument som personen i fråga kan känna igen sig i och på så sätt ta till sig. ”Jag vill inte att barnen ska leka med plast för att det är giftigt, innehåller hormonstörande ämnen och kan ge upphov till cancer” kanske kan påverka några, medan ett simpelt ”Jag tycker att plastleksaker är fula och leksaker i trä är mycket finare” går hem hos andra. Men om jag inte säger någonting alls så kan ju inte heller andra veta att jag inte gärna ser att barnen leker med denna typ av leksaker.

Fördelen med att ha små barn är att jag kan låta de leka med sakerna en stund och sedan plocka bort dem. Men att undvika plast och gifter är så otroligt svårt. Ja, jag skulle nästan vilja sträcka mig till att det är omöjligt. Först har vi ju de uppenbara plastleksakerna så som duplo, barbies och skrålande mikrofoner, men vi får inte heller glömma bort de där mindre uppenbara sakerna. Sidor i böcker som verkar vara behandlade och ytbelagda med någon slags plastfilm, alla lurviga mjukisdjur som jag skulle gissa många är gjorda av någon form av akryl, och alla träleksker, hur ska vi veta att färgen är giftfri?

Men om jag iallafall kan få våra närmsta att köpa begagnat eller produkter som inte är helt uppenbart av plast så har jag kommit en bra bit på vägen. Även om de köper plast till alla andra så gör de i varje fall inte det till mig och mina barn och det kanske bara är en procent av allt annat de köper som kanske är sämre. Men det är iallafall en procent och förhoppningsvis har jag sått ett frö som så småningom börjar gro.

Är ditt hem förgiftat?

Idag tänker jag tipsa om två läsvärda inlägg. Båda har med kemikalier och barn att göra och det ena står min fina vän Miljömamman för.

Hemma hos Emelie aka Miljömamman har de analyserat damm. Och trots att hon plastbantat och har försökt skydda sig hittar de spår av både BPA (Bisfenol A) och ftalater i dammet. Betyder detta att vi ska ge upp? Att det inte spelar någon roll vad vi gör? Så f*n heller! Det är dags att vi blir ännu hårdare och ställer ännu mer krav och utövar vår konsumentmakt!

Det andra inlägget står Naturskyddsföreningen för och handlar om att 2013 ska bli året vi går hårt mot förskolor och sanerar dessa platser de flestas barn spenderar väldigt många timmar på. För helt ärligt, det spelar ingen roll hur mycket du sanerar hemma om ditt barn springer runt och suger på en ftalatanka på förskolan.

Ett lite annorlunda inlägg idag men just kemikalier och förgiftning av våra barn gör mig så in i bänken upprörd!

När frosten biter vaknar morsan till liv..

Imorse visade temperaturen -2 grader utanför våra husväggar. Gräset var vitt och frostbitet och jag hade inte på något sätt alls med detta i min planering. I all hast fick jag leta reda på fleecekragar, vantar, overaller och tjockare mössor. Givetvis började jag, när jag åter igen kommit ner i varv efter att ha flängt runt, fundera på vad vi egentligen har inför vintern och vad som behöver införskaffas.

Eftersom overallerna barnen hade förra året var lite grann i största laget kan de användas även i år (om de inte gör en längdspurt för då måste jag tänka om). Vi behöver däremot utan tvekan investera i nya vantar för av någon underlig anledning verkar de, precis som strumpor ofta är, vara på rymningsstigen. Julia har ju inga vantar alls eftersom hon tidigare enbart har haft ”bebisvantar” (vantar som mer ser ut som en strumpa eftersom det saknar den där särskilda platsen för tummen som tumvantar har).

Jag vet inte om det jag jagar efter finns än, men jag vet att det i varje fall varken är mer fleece eller produkter behandlade med Gore-tex. Istället för fleecekragar tänkte jag investera i ullkragar och nu jagar jag även giftfria vattenavvisande handskar.

Veckans plastkonsumtion

20120930-140135.jpg

Då var det dags att se efter vart all vår plastkonsumtion på en vecka verkligen kommer ifrån och fundera ut hur jag minska ner mängden.

Vi har slängt förpackningar som tillhört följande:

  • 1 liten spann turkisk yoghurt
  • 1 hushållsost
  • 1 paket köttfärs
  • 1 paket skinka
  • 1 paket kyckling
  • 1 paket smörgåsrån
  • 1 matkvarg
  • 1 cream fraiche
  • 1 paket gröt
  • 1 paket välling
  • 1 limpa bröd
  • 2 ”fruktpåsar”
  • 2 Ahlgrensbilar
  • 1 pastapåse
  • 1 paprikapaket
  • 2 mjölkpakets lock
  • 1 bananpåse

Allt vårt skräp kommer denna veckan från köket. Vad som slängs (på ett eller annat sätt) skiljer det sig såklart från vecka till vecka. Just färdigt påsförpackat godis hör inte till vanligheterna här hemma. Inte heller är till exempel påsen till gröt och välling, smörgåsrånsförpackningen eller ostförpackningen något sådan som görs åt varje vecka.

En nackdel tycker jag är att nästan all frukt och grönt som är ekologiskt ligger färdigförpackat i plastpåse, detta höjer ju helt klart vår plastkonsumtion- Bananer och paprikorna är typiska exempel på sådan som alltid är förpackat där vi handlar. Kanske att jag skulle skicka iväg ett mail till företagen och fråga hur det kommer sig och om det inte går att åtgärda. Är det så att det är lätt att folk ”fuskar” och säger att det inte alls är de ekologiska de lagt i sin korg för att komma undan några kronor billigare och att man måste ”skydda” sina varor på detta sätt?

Fruktpåsarna (tunna påsar som man stoppar lösviktsfrukt och grönt i) skulle jag/vi kunna vara mer försiktiga med så man kan ta med sig dem nästa gång man handlar för att iallafall inte göra åt fler än nödvändigt. Kanske man kan sy egna i något tunt tyg så de inte väger så mycket och som man kan ta med och lägga grönsaker och sådant i? Vi släpar ju redan med oss kassar till affären för att stoppa all annan mat i så vad gör det att man behöver plocka med sig några fler?

Pastan ska jag kolla om jag inte kan hitta ett ekologiskt alternativ i kartong i stället för plastförpackat och lika så se om jag kan hitta något annat alternativ än mejeriprodukter förpackade i plastburkar. Jag har hört att exempelvis turkisk yoghurt ska finnas att hitta i kartong.

Just kött och charkprodukter kanske man kan köpa i just charken för att komma runt de stora plastförpackningarna? Man kanske inte kommer undan helt, men kanske att mängden kan minskas ner genom att göra detta.

Ni som orkat läsa igenom all text märker att jag har en del frågor och undringar så på detta blir det helt klart ett ”fortsättning följer…”

Analysera ditt plastavfall

20120924-083444.jpg
Denna måndag startar jag med att anta en utmaning från Kottkriget. Den går ut på att jag under en veckas tid ska samla allt plastskräp för att sedan i slutet av veckan analysera vart det kommer ifrån. Vad allvarligt och vetenskapligt seriöst det lät helt plötsligt när jag skrev analys, men ganska allvarligt får vi faktiskt anse att plast är.

När jag sedan vet vart all plast jag släpar hem kommer ifrån är det dags att göra något åt det. Göra en åtgärdsplan om jag ska fortsätta slänga med seriösa termer.

Jag tycker det ska bli kul att genomföra detta och om någon av er vill haka på, med eller utan blogg, är ni hjärtligt välkomna 🙂

Solen skiner från en klarblå himmel och gräset är daggfyllt. Nu kickar vi igång den här veckan tycker jag!

Ekomorsans 5 miljötips

Idag är jag med i lokaltidningen och ger mina 5 bästa tips för miljön. Så för er som inte har tidningen och kan läsa tänkte jag dela med mig av dem här:

  1. Handla ekologiskt
  2. Handla second hand
  3. Banta badrumsskåpet
  4. Minska konsumtionen
  5. Undvik att handla plast

Det allra viktigaste för miljön är att vi minskar vår konsumtion. Att bara handla det absolut nödvändigaste och att när vi vill unna oss något extra handlar det som vi verkligen, verkligen vill ha. Att producera varor tar mycket energi i alla led.

Nästa steg är ju att ändra vår medvetna konsumtion till att välja de produkter vi köper är så fria från gifter vi kan. Både för vår personliga hälsa och för vår miljö. Genom att handla ekologiskt, handla begagnat, att minska antalet produkter i våra  badrumsskåp och i möjligaste mån undvika plastprodukter så har man kommit en stor bit på vägen.