Att så ett litet frö

Som många av er sa angående bullbaket så sår vi små, små frön med våra handlingar och argument. Om mindre än en vecka så är det julafton. Dagen många ”förköper” sig inför, dagen mängder av mat lagas till och äts som om det vore vår sista måltid, dagen då vi alla har chansen att så några extra frön hos våra nära och kära. På en och samma gång dessutom eftersom vi är många som slår oss samman och firar denna dag tillsammans.

Det finns så många frön att så. Ett litet frö om mindre konsumtion genom att föreslå att de vuxna inte behöver få julklappar från alla andra vuxna utan kanske bara från en förutbestämd eller via julklappslotteri? Ett litet frö om mer medveten konsumtion genom att ge bort något fairtrademärkt, ekologiskt eller från någon av alla organisationers webbshoppar så som naturskyddsföreningenvärldsnaturfonden eller varför inte barncancerfonden. Ett litet frö om ekologisk mat genom att servera detta på julbordet.

Själv tänker jag givetvis få med ekologisk mat på julbordet, en och annan medveten klapp  i kombination med mindre antal klappar och hoppas på att så en del frön hos våra nära och kära.

Hur gör ni i jul?

Alla har rätt till rent vatten

Här inne ekar det tyst.. Jag har lite svårt att få tiden att räcka till men i väntan på fler timmar på dygnet hoppas jag att ni vill göra som jag och skänka ett bidrag till musikhjälpen. Alla förtjänar rent vatten oavsett vart på vår runda klot man befinner sig.

De underbara Vintagepinglorna LindaEmma och Louise som tillsammans går under de fantastiska samlingsnamnet Vintagefabriken har startat en insamling kallad Blogghjälpen. Målet är att den gemensamma listan på bloggarna ska hunnit få ihop 100 namn innan söndag kväll. Givetvis vill jag hjälpa både barnen i slummen och pinglorna få ihop sin lista personligen önskade jag Nothing else matters med Metallica till min man. En låt som ligger oss väldigt varmt om hjärtat då vi bland annat dansade vals till den på vårt bröllop.

Så hur gör man för att vara med och bidra? Jo, man skickar ett SMS till 72 999 med belopp 50, 100 eller 200 + din låtönskning (låt, artist och ev motivering). Surfa sedan in till någon av LindaEmma eller Louise, lämna en kommentar och sen så hjälper du till att fylla på deras lista.

Easy peasy eller hur?

Miljöjulkalendern 2012

Ni som inte läser Ekomorsan via mobilen kanske har noterat att jag har en länk till Hållbar utveckling väst’s miljöjulkalender i högerspalten (klicka på bilden för att komma direkt till julkalendern). En julkalender där man dagligen tar upp olika viktiga miljöbudskap och i år ligger fokus på transport. I högerspalten får olika lucköppnare möjlighet att ge sitt komplement till dagens lucktext och just idag, den 4 december, är det jag som är lucköppnaren.

Kika gärna in på kalendern för att få ta del av viktiga budskap och eftersom ni som läser via mobilen inte kan ta del av texten i högerspalten har jag valt att klistra in mitt luckbidrag här:

”Dagens lucköppnare: Angelica Zetterström, Vinnare av Borås Energi & Miljö:s miljöpris RE:WARD.

För mig är det viktigt att konsumera med hjärtat, både genom att konsumera mindre och konsumera mer medvetet. Men vad ska vi göra när julafton närmar sig och ens nära och kära så gärna vill ge våra barn en julklapp eller två? Jag försöker att hitta prylar, helst begagnat, med fler användningsområden.

Ett barn, i åldersgruppen 3-5 år, har i genomsnitt 500 leksaker och det är vi vuxna som ser till att de får ett så stort bud i hemmet. Ett barn leker ju ofta med vad som finns att tillgå och det funkar ju ofta alledes ypperligt med en kastrull och en träslev om nöden kräver, något många av oss tyckts glömt bort i all konsumtionshets. Jag är tydlig mot de i vår närhet att jag inte vill att barnen ska få plastleksaker och att det inte gör något om presenterna inte är nya, bara de är i gott/användbart skick. Har du tur kan du hitta helt nya leksaker begagnat, kanske för att personen som säljer redan hade samma eller en liknande leksak eller att leksaken helt enkelt inte var så uppskattad som givaren hade tänkt.

Alla tycker inte att begagnat är OK att ge bort, men vid nyproducerat finns det val som är bättre för miljön än andra. Förutom butiker, både fysiska och på internet, som säljer ekologiska och Fair trade märkta leksaker finns det organisationer vars webshopar säljer produkter där en del av priset går till välgörande ändamål. Vi får heller inte glömma bort att hemmagjorda julklappar kan vara väldigt uppskattat. En sats trolldeg, något virkat eller kanske en personlig tavla. Är du inte särskilt händig själv så finns det en hel del privatpersoner som säljer sina alster på nätet”

När motivationen tryter..

Ursäkta min frånvaro! I veckan som gått har jag bland annat blivit utsett till en av finalisterna i En lagom dos grönts tävling om titeln Sveriges bästa gröna blogg och så har jag och mina vänner haft vårt årliga julbak. En hel dag av lussebullebak med vår lille assistent (min son) vid vår sida. Det är sjunde året vi går samman och bakar och nästa år kommer även dottern att göra oss sällskap.

Trots en hel massor av skoj så kan jag inte undgå att känna en uns av bitterhet för hur ska det gå med min vision om att rädda världen när jag inte ens kan lyckas motivera mina närmsta vänner till att vi ska köpa det ekologiska sockret till julbaket? Det var dubbelt så dyrt i jämförelse med det oekologiska, men kostade ändå bara kostade 20 kr. I ärlighetens namn så är det inte många minuter någon av oss behöver arbeta för att tjäna in en tia efter skatt. I detta fall går det ju lätt att ”offra” sig och ta mellanskillnaden själv, men det är kanske inte alltid motiverat att göra på allt.

Min vän sa ”Jag är ekonom och att handla dyrt när jag kan handla billigt är inte ekonomiskt”. Men som ekonom borde hon också veta att det är svårt att pressa priset utan att också tumma på kvaliteten. Jag kan inte undgå att fundera på hur mycket dyrare våra 4 bullsatser hade blivit om vi hade handlat allt som fanns att tillgå ekologiskt. Kanske 40-50 kr? (sockret var den med störst mellanskillnad) Prisskillnaden hade i så fall varit ca 50 öre per bulle (från 3,10 kr till 3,60) och detta känns i mina ögon väldigt ringa för att få hembakade lussebullar på fina råvaror. Speciellt när många av oss är beredda att betala bra mycket mer än 3,60 kr för en bulle på ett café.

Hur ska vi göra för att lyckas motivera våra nära och kära att betala några kronor extra för ekologiska varor när de står där bland det enorma prispressade produktutbudet i butikerna?

 

Kan du klara att nollkonsumera?

Idag är det Black friday, dagen som anses vara den största shopping- och readagen på året i USA. Med fantastiska shoppingerbjudanden och otroligt bra öppettider lockas folk att konsumera otroligt mycket. De förväntas spendera så mycket pengar att butikernas räkenskaper går från rött (förlust) till svart(vinst) och därav namnet Black friday.

Vad som kan tyckas vara ett ironisk sammanträffande så är det imorgon dags för buy-noting-day. En dag som det är vanligt att det sker olika slags manifestationer mot konsumtionen och tanken är att vi denna dag ska försöka att inte konsumera. Alls. Åh vad jag önskar att en dag hade räckt, men tyvärr räcker det inte på långa vägar. Speciellt inte när vi i år nådde Earth overshoot day redan i augusti!

Jag tänker villigt erkänna att jag kommer inte att kunna undvika att göra en endaste transaktion imorgon. Kylskåpet ekar relativt tomt och på söndag vankas det kalas. Jag tycker personligen att det skulle kännas löjligt om jag valde att inte handla kaffe i morgon för att istället gå till affären på söndag för att handa det.

MEN jag tänker ändå ta dagen åt att reflektera åt vad jag faktiskt konsumerar på en dag. Här tänker jag mig lite mer än bara det som betalas i affären utan mer små kostnader som jag normalt inte lägger så stor vikt vid. Så är ni på? Hur mycket och vad konsumerar du utan att du tänker på det? Tag morgondagen åt att reflektera över det och lämna gärna en kommentar här på bloggen om vad du kommit fram till.

Att göra avkall på antalet

Året var 1995 och jag var 11 år. Det absolut hippaste man då kunde klä sig i var antingen alternativ 1: Adidasbyxor, en munktröja i valfri neonfärg och FILA skor eller alternativ 2: tights, USA sockar och FILA skor. Ser ni den gemensamma nämnaren? Japp, skorna.. De var i nått lent sammetslikande material, med en stor plös som man skulle låta sticka upp framför byxorna och snöret skulle knytas bakom denna plös.

Åh dessa skor, så gärna jag vill ha dem. ”Alla” hade ett par, innetjejerna hade det och till och med nördarna hade dem. Alla utom jag såklart. Vi hade en skoaffär på torget där vi bodde och säkert en gång i veckan var jag inne i affären, klämde på skorna och drömde om att själv äga ett par. Jag önskade mig dem i födelsedagspresent, men det fick jag inte. Så jag fortsatte att titta på skorna, fortsatte att tjata på mina föräldrar, fortsatte att drömma vidare om att en dag äga ett par och till slut kom julen.

Det fanns mängder av paket under granen. Men två av paketen var misstänksamt lika ett paket som skulle kunna innehålla mina efterlängtade skor. Med stor spänning öppnade jag det första av paketen. Inga skor i detta, utan en ”Nintendolåda” innehållandes flera stycken 8 bitars spel som min far hade köpt begagnat. Jätteglad för presenten siktade jag in mig på nästa paket som såg ut att innehålla skorna. Jag kände på paketet, vägde det i mina händer och ja, visst är det nog allt ett par skor i detta. Ä-N-T-L-I-G-E-N skulle jag få mitt alldeles egna par FILA skor!

Medan jag nervöst och förväntansfullt började öppna paketet funderade jag på vilken färg de hade. Var de svarta? Blåa? Gröna? Jag höll mina tummar för de svarta samtidigt som pappret föll av och där på locket av skokartongen stod det….. Lejon. Japp, ni läste rätt Lejon inte FILA. Det var inte alls mina efterlängtade skor utan något substitut. Jag hade ju faktiskt önskat mig ett par skor och ett par skor fick jag.

Jag kommer nog aldrig glömma dessa två paketöppningar. Det är snart 20 år sedan och jag minns det som igår. Jag minns inget annat alls från denna julaftonen. Inte vad det låg i några av alla andra paket utan bara öppningen av dessa två paket. När jag trodde att jag äntligen skulle få äga ett par av skorna som var de snyggaste man kunde gå i.

Självklart förstår jag varför min mor inte köpte ett par skor för 600 kr 1995 till en 11-åring. Nu när jag är äldre funderar jag dock på hur mycket alla mina julklappar hade kostat dem den julen. Kan det ha varit ett par FILA skor eller iallafall bra nära samma summa? Om mina föräldrar hade frågat mig om jag verkligen, verkligen ville ha dessa skor och var villig att ge avkall på alla andra paket jag skulle fått hade jag då fortfarande verkligen velat ha dem? Svaret på den frågan kan jag bara spekulera kring.

Lärdomen av denna jul bär jag med mig i livet. Nämligen att alltid köpa det jag (eller någon annan för den delen) verkligen, verkligen vill ha och suktar efter för det är otroligt svårt att finna något annat som är värt lika mycket och kan fylla dess plats. ”Kopior” och ersättningsvaror är oftast bara ett resursslöseri, både ekonomiskt och miljömässigt.

Nu är jag nyfiken på hur du ställer dig till detta? Många små eller en stor julklapp/present? Oavsett om den är dyr eller billig, nyproducerad eller second hand såklart.

Så hur gick köpstoppet?

De två månaderna av köpstopp har nått sitt slut och det har gått bra. Mycket har jag varit extremt sugen på att köpa, när jag försatt mig i sådana situationer, men så här i efterhand vet jag inte vad det varit för saker. Endast en pryl av dessa ”åh detta skulle jag så gärna vilja ha” har etsat sig fast i minnet. Ett par ljuvliga skor i min favorit second hand butik.

Det är bland annat därför jag tycker att det är så sunt att ha små perioder av köpstopp. För att jag ska kunna lära känna mig själv och kunna kartlägga köpvanor lite bättre. Världen skulle inte klara av att vi allihopa sluta konsumera helt, men korta uppehåll bör var och en göra ibland för att bryta lite ovanor och få lite tid för eftertanke.

Jag la ju även på en liten tvist på det hela. Om jag behövde konsumera skulle det var för pengar jag erhållit genom att sälja saker/kläder som inte användes här hemma. Detta hade inte med brist på pengar att göra utan var för att jag skulle få tummen ur och sälja av sådant som jag länge tänkt sälja samt att jag ville göra det svårare för mig att konsumera det jag faktiskt konsumerade (så som kläder till barnen på stora barnloppisen). Det är nämligen lätt att jag ibland skenar iväg på exempelvis loppisar och utvidgar begreppet ”behöver” just för att det är billigt. Om jag bara hade en begränsad mängd pengar och var tvungen att ”offra” något annat för dessa saker kommer det ofta i en annan dager och begreppet behov behåller en snävare innebörd.

Nu är jag tillbaka i vardagen med konsumtionstillåtelse och med lite mer förståelse för mina köpvanor 🙂

I en drömvärld

Jag har länge funderat på varför utbudet av allt måste vara så stort och varför måste allt var så komplext? Hur ska jag någonsin lyckas välja rätt i denna djungel? Genom kunskap och medvetenhet kommer jag såklart otroligt långt, men än har jag mycket att lära. Dessutom tror jag att många varken har tid, ork eller lust att läsa på jämt och ständigt för att veta hur de ska välja ”rätt”.

I en drömvärld skulle det inte finnas 10 olika shampoomärken som vardera har 5 olika ingredienser beroende på hårtyp/hårproblem  i livsmedelsbutiken där det ena varken är bättre eller sämre än de andra ur kemikalieaspekt. Det skulle finnas ett märke, fritt från kemikalier och med ekologiska råvaror och dessa skulle man dessutom tappa upp i återbrukbara glasflaskor.

I en drömvärd skulle inte de ekologiska frukt och grönsakerna vara plastförpackade bara för att de kan kontamineras av de besprutade grönsakerna som ligger intill. Kemikaliefria grönsaker borde inte vara ett alternativ, det borde vara en självklarhet.

I en drömvärd skulle inte vi som konsumenter behöva ta reda på vilken mjölk som inte bara är ekologisk utan även betalar mest till bönderna per liter, vilken som är mest närproducerad och andra aspekter som jag anser är viktiga för att kunna göra det bästa valet. Alla bönder borde få bra betalt och mjölken borde aldrig transporteras längre än nödvändigt.

I en drömvärd skulle inte ett nyproducerat linne kosta 59.90 kr i butik för det innebär att någon har blivit lurad på vägen. Inte heller borde vi som konsumenter behöva hålla reda på vika företag det är som betalar ut löner till producenterna som de faktiskt kan leva på. Alla borde betala ut skäliga löner och vi måste vara villiga att betala några kronor mer.

I en drömvärd skulle kollektivtrafiken inte vara så dyr att det inte bara är tidmässigt försvarbart utan det även är ekonomiskt försvarbart att ta bilen istället för bussen. Bussen går ju sin tur ändå, varför inte få så många som möjligt att åka med?

I en drömvärd………… fyll gärna på med hur det skulle se ut i din drömvärd 🙂

 

 

Ps… Du har väl inte missat att Ekomorsan även finns att gilla på Facebook så du får uppdateringar om nya inlägg på din vägg?

 

Att vårda det man har

Det går att hitta hur mycket som helst som är lite mer miljömedvetet nu för tiden. Tidigare var utbudet av miljömedvetna produkter inte särskilt stort och det var inte heller lika lättfunnet som det är idag. Ekoshampoo/balsam köper jag till exempel på ICA och sminkborstarna från Ecotools har jag hittat i Ullared.

Som en paradox vill jag bara säga att Gekås är en butik där man, precis som vid reor, bör ta på sig de kritiska glasögon. Konsumtionsmönstret jag ser där inne är skrämmande. Vagn efter vagn, fullproppade till bredden med varor som om folk rustade för krig. Vem behöver egentligen 12 flaskor rengöringsmedel, 10 flaskor sköljmedel och 20 packet plastpåsar?

För att återgå till att handla ekologiskt och miljömedvetet är det viktiga för mig att inte bara handla miljömedvetet utan att även vara rädd om det jag redan har. Att vårda de införskaffade produkterna så att jag får ut maximalt ur dem. Sminkborstar till exempel brukar jag rengöra med ett milt shampoo med jämna mellanrum. På så sätt slipper jag både en bakteriehärd och förlänger deras livslängd.

Hur ska det gå?

Jag ägnar mycket av min tid åt att öka mina kunskaper inom olika miljöfrågor. För att jag vill lära mig mer, mer och lite till och jag vill kunna sprida värdefull kunskap vidare till alla er som så troget tittar in här på bloggen.

Idag var jag på ett föredrag på stadsbilblioteket. Denna gången handlade om RIO + 20 som hölls i början av sommaren och Johanna som höll i föredraget var en av alla dem som hade varit där på plats. Hon berättade om förväntningarna hon hade innan hon åkte, om besvikelsen över hur det blev, men vilken kraft som kom ur det.

För när inget sker på högre instanser blir det vi gör ännu viktigare. Vi måste ställa högre krav, vi måste agera. Vi måste visa och tala om för handlarna vad vi vill se på hyllorna i butikerna, vi måste tala om att vi behöver bättre cykelvägar för att kunna ställa bilen och vi måste ställa högre krav på husen ur miljöaspekt.

För om ingen, varken FN, de lokala politikerna eller den enskilda individen, gör något hur ska det då gå?