Dagens workshop

Idag har jag alltså varit på en workshop på restaurang B.A.R i Stockholm. Kl 8.00 sprang jag in där med andan i halsen efter att ha sovit så tungt att jag inte hörde väckarklockan. Jag kanske skulle ändra om signalen från pip till barnknössel så kanske jag vaknar lättare? I vanliga fall räcker det ju med att Julia rör lite på sig i spjälsängen för att jag ska vakna.

Väl på plats fick jag och några andra bloggare/matskribenter en hel del information om hållbart fiske. Hur hållbar är odlingen av laxen, vad Norge har för regler kring fiske o.s.v. Visste ni till exempel att i Norge är det förbjuden sedan länge (tror det var 1987?) att slänga tillbaka fisk över relingen, något som än så länge är helt tillåtet inom EU? Jag hoppas att även EU kommer att ta till sig detta nu när de håller på att förhandla om regelverket.

Vi lärde oss även hur vi ska filéa upp en torsk på bästa sätt och hur vi kan ta tillvara på de olika delarna på fisken. Vi placerades i grupper om 3 och själv blev jag satt på att putsa torskkind. En bit på fisken som är väldigt fast i konsistensen när den tillagats. Utöver torskkind, har jag idag fått prova slaksida, tunga och filén. Mycket spännande och förvånade gott tycker jag som försöker att lära mig äta fisk. Kanske för att det inte var jag som tillagat den och den därför inte kokat så hårt att äggviteämnen trängt ut från fisken 😀

På väg hem

20121119-174944.jpg

Sitter nu på tåget på väg hem från huvudstan efter en mycket spännande två dagars vistelse med roliga möten. SJ håller vad de lovat, förseningar, men de skulle inte få mig att välja ett annat färdsätt för det 🙂

Nu fick jag ju tummen ur att skaffa mig instagram på köpet 🙂 vill ni följa mig där heter jag Ekomorsanangelica eftersom ett simpelt ekomorsan redan var taget. Kanske kan funka lite som ett komplement till bloggen för er som vill se lite mer än de “tunga” blogginläggen?

Veckans IN:UT

In:
2 anteckningsblock
1 set post-it lappar

Ut:
1 sjal
1 dekorationsvåningsfat
6 plastglas
1 väska
1 ljusstake

Resultat: -7

Jag köpte lite nytt kontorsmaterial denna veckan eftersom det var på väg att ta slut här hemma. För övrigt ägnar jag mig åt att sälja av lite smått och gott på Facebook loppisen. Saker som bara står och samlar damm nere i källaren förtjänar bättre och bör komma till hem där de blir använda.

Här packas det för äventyr

Bild lånad från restaurang B.A.R

Sedan jag blev utsedd till Borås miljöhjälte rullar det på och jag får en del inbjudningar och erbjudanden. Denna veckan var det att hålla inledning till naturskyddsföreningens studiecirkel om hur vi ska göra föra att vara klimatsmarta i våra vardagsval och på måndag ska jag närvara i en workshop om hållbart fiske på MSC-märkta restaurang B.A.R i Stockholm. Så idag ska det skrivas lista och packas väska och se till att jag får med mig allt jag behöver. Kamera och ett tomt minneskort skulle ju vara synd att missa! Redan imorgon sätter jag mig på tåget upp till huvudstaden. Planen är att efter incheckning på hotellet, ta kameran i högsta hugg och se staden genom linsen.

Men det gäller att komma tidigt i säng för arla morgon är det dags för att lära mig mer om hållbart fiske, hur jag styckar upp en fisk för att ta tillvara på så mycket som möjligt och tillaga fisk. Just tillagning av fisk är något jag definitivt borde bli bättre på!

Jag vet att jag kommer att träffa Maria Emb på workshopen, kommer någon annan av er att befinna er där? Och är det något jag absolut inte borde missa att se i morgon eftermiddag när jag gör min sightseeing?

Fredagsmys

20121116-135425.jpg
Vi har, i mina ögon, världens bästa fredagsmysdagsrutin. Först åker vi stoja bå bussen och bara det är något att se fram emot. Destinationen är sångstund på biblioteket där det sjungs sånger ackompanjerade med gitarr. Sen blir det påfyllnad av böcker och återlämning av gamla innan det är dags för den spännande bussresan hemåt.

18 kr kostar detta äventyr och då ingår två spännande bussresor (i en 2 årings ögon), ett rump- och lårpass för mamman i och med alla backar, sångstund och barnen “får lite nya böcker”.

Hur får jag bort skräpet?

Vill jag slippa reklam i brevlådan sätter jag upp en “ej reklam” skylt, vill jag inte få mailboxen full med reklam iform av nyhetsbrev och dylikt tackar jag helt enkel nej och avregistrerar mig från dessa (eller signar inte upp mig alls från första början), men hur i allsin dar gör jag med alla skräpkommentarer som fullkomligt bombarderar bloggen jämt?

De senaste två dagarna har jag ägnat en hel del tid åt att markera dessa kommentarer som skräp och däribland hittade jag ett helt drös fina och bra av kommentarer från er som gått mig helt förbi för de blivit dränkta i dessa falska kommentarer. Borde ju finnas någon enkelt lösning?

Så har ni inte fått något svar på era kommentarer tidigare så vet ni varför. Nu tror jag alla fått ett svar så kika igen och jag hoppas innerligt att jag inte råkat radera någon av era kommentarer.

Och angående summeringen av Veckans IN:UT var jag aningens förhastad för när jag räknade ihop antalet inlägg fann jag bara 23 och inte 26 stycken 🙂

Klimatsmarta val i vardagen

Här hemma laddar jag inför morgondagen. Jag ska hålla föredrag igen i form av en inledning till en studiecirkel med fokus på klimatsmarta val i vardagen. Jag kommer ta upp mitt favorithatämne kemikalier, ekologisk och kravmärkt mat och bomullsindustrin.

Det ska bli extra kul att se vad alla andra tycker och tänker kring ämnena och vad de tycker att stat/kommun/individen kan göra i dessa frågor. Alla tre ämnena ligger, som många av er vet, mig väldigt varmt om hjärtat och jag tycker personligen att det är viktigt att vi minskar vår dagliga kemikaliecocktail och att vi ställer krav på de produkter vi köper.

Hur tänker du kring ämnerna?

Veckans IN:UT

IN:
1 par byxor
2 par underkläder
1 linne

UT:
1 tunika
1 par strumpor

Resultat: +2

Ett par byxor var extremt välbehövligt, men det har inte varit lätt att hitta ett par byxor som inte ger en invit till brevinkastet så fort jag intar en annan position än raklång. Böjer mig, hukar mig eller sätter ja då glider oftast byxorna ner och jag visar mer än jag känner mig bekväm med. Långa linnen eller koftor har varit min räddning, men nu har jag alltså hittat ett par byxor som stannar uppe och jag känner mig nöjd, trots att de varken var eko eller begagnade.

1 tunika har getts vidare till en vän eftersom den inte längre passar för jag tycker det är otroligt synd när kläder bara blir hängde i garderoben. Annars har två plagg (ett linne och en blus) med hål som inte går att laga blivit förvisade till tygskåpet och får bli annat istället. För slänga för bränning är absolut sista alternativet här hemma.

Idag är det ett halvår sedan jag första gången publicerade Veckans IN:UT så i dagarna kommer det en halvårsredovisning 🙂

Att göra avkall på antalet

Året var 1995 och jag var 11 år. Det absolut hippaste man då kunde klä sig i var antingen alternativ 1: Adidasbyxor, en munktröja i valfri neonfärg och FILA skor eller alternativ 2: tights, USA sockar och FILA skor. Ser ni den gemensamma nämnaren? Japp, skorna.. De var i nått lent sammetslikande material, med en stor plös som man skulle låta sticka upp framför byxorna och snöret skulle knytas bakom denna plös.

Åh dessa skor, så gärna jag vill ha dem. “Alla” hade ett par, innetjejerna hade det och till och med nördarna hade dem. Alla utom jag såklart. Vi hade en skoaffär på torget där vi bodde och säkert en gång i veckan var jag inne i affären, klämde på skorna och drömde om att själv äga ett par. Jag önskade mig dem i födelsedagspresent, men det fick jag inte. Så jag fortsatte att titta på skorna, fortsatte att tjata på mina föräldrar, fortsatte att drömma vidare om att en dag äga ett par och till slut kom julen.

Det fanns mängder av paket under granen. Men två av paketen var misstänksamt lika ett paket som skulle kunna innehålla mina efterlängtade skor. Med stor spänning öppnade jag det första av paketen. Inga skor i detta, utan en “Nintendolåda” innehållandes flera stycken 8 bitars spel som min far hade köpt begagnat. Jätteglad för presenten siktade jag in mig på nästa paket som såg ut att innehålla skorna. Jag kände på paketet, vägde det i mina händer och ja, visst är det nog allt ett par skor i detta. Ä-N-T-L-I-G-E-N skulle jag få mitt alldeles egna par FILA skor!

Medan jag nervöst och förväntansfullt började öppna paketet funderade jag på vilken färg de hade. Var de svarta? Blåa? Gröna? Jag höll mina tummar för de svarta samtidigt som pappret föll av och där på locket av skokartongen stod det….. Lejon. Japp, ni läste rätt Lejon inte FILA. Det var inte alls mina efterlängtade skor utan något substitut. Jag hade ju faktiskt önskat mig ett par skor och ett par skor fick jag.

Jag kommer nog aldrig glömma dessa två paketöppningar. Det är snart 20 år sedan och jag minns det som igår. Jag minns inget annat alls från denna julaftonen. Inte vad det låg i några av alla andra paket utan bara öppningen av dessa två paket. När jag trodde att jag äntligen skulle få äga ett par av skorna som var de snyggaste man kunde gå i.

Självklart förstår jag varför min mor inte köpte ett par skor för 600 kr 1995 till en 11-åring. Nu när jag är äldre funderar jag dock på hur mycket alla mina julklappar hade kostat dem den julen. Kan det ha varit ett par FILA skor eller iallafall bra nära samma summa? Om mina föräldrar hade frågat mig om jag verkligen, verkligen ville ha dessa skor och var villig att ge avkall på alla andra paket jag skulle fått hade jag då fortfarande verkligen velat ha dem? Svaret på den frågan kan jag bara spekulera kring.

Lärdomen av denna jul bär jag med mig i livet. Nämligen att alltid köpa det jag (eller någon annan för den delen) verkligen, verkligen vill ha och suktar efter för det är otroligt svårt att finna något annat som är värt lika mycket och kan fylla dess plats. “Kopior” och ersättningsvaror är oftast bara ett resursslöseri, både ekonomiskt och miljömässigt.

Nu är jag nyfiken på hur du ställer dig till detta? Många små eller en stor julklapp/present? Oavsett om den är dyr eller billig, nyproducerad eller second hand såklart.

Dags att tänka om?

Julen närmar sig med stormsteg och vare sig jag vill eller inte är det med stor sannolikhet dags att börja tänka på julklapparna. Vem ska få vad?

Häromdagen fick jag en förfrågan på hur jag tänkte kring julklappar till barnen. Jag kan börja med att säga att vi är väldigt sparsamma med antalet julklappar. Våra barn kommer inte få ett drös med julklappar för vi vill inte att de ska förvänta sig att varje år få mängder av paket. Dessutom tycker jag att de redan har allt för många leksaker så den typen av presenter kommer vara extra sparsamma.

Nu är ju våra barn så pass små att de inte har någon uppfattning om julafton utan det är nu vi måste lägga grunden för denna. Det är vårt ansvar att visa den generationen som växer upp att julaftonen inte borde handla om hur mycket som ligger under granen utan istället vikten av att umgås tillsammans med nära och kära. Kanske är dags att skapa lite nya traditioner? Tänk om våra barnbarn kunde titta på oss med stora ögon och säga “Vaddå handlade ni nyproducerade varor helt hysteriskt i flera veckors tid till allt och alla bara för att spendera en timme med att öppna de tillsammans med andra för att sedan kunna konstatera vem som köpt mest, vem som spenderat mest pengar och vem som fick bästa prylarna? Visste ni inte att ni förbrukade varor på kredit och hade nått earth overshoot day flera månader tidigare? Vilket oansvarigt beteende!”

Precis som många andra gör så känner jag ett behov av att hela tiden toppa föregående års julklappar. Lite bättre innehåll, lite finare inslaget, lite mer mitt i prick, ja lite bättre helt enkelt. Detta gäller mer eller mindre fortfarande men min uppfattning om bättre innehåll har förändrats till en uppfattning där ordet bättre innebär ett mer miljömässigt hållbart innehåll. Finheten på paketen kommer jag nog aldrig dra in på för visst förtjänar även ett second hand fyndat pussel en vacker inslagning och visst förtjänar även ett presentkort på en bioupplevelse ett hemmagjort kort?

Vill ni ha lite tips på vad ni kan ordna för julklappar/presenter till barn finner ni lite både i inlägget och i tillhörande kommentarer här.

Hur gör/tänker ni kring julklappar i er familj?