Igårkväll gav jag mig ut med Levagiftfritt i skogen på 2 uppdrag. Ett – jag skulle fota hennes nya snygga regnjacka i återvunnen PET som många av oss kärade ner sig i när vi var på studiebesök på Thrive i Göteborg. och Två – vi skulle passa på och plocka lite blåbär eftersom skogarna runt omkring oss verkligen är knôkade med dessa goda bär just nu!
Sakta men säkert fylldes burken på med bär medan jag nog mest gick runt och fotograferade som en tok fram tills det började prassla i mellan grenarna. Ormrädd som jag är började jag genast tänka på kopparormen grannbarnen hade hittat dagen innan men var som väl var bara en liten liten söt groda och jag kunde andras ut.
Trots att jag stoppade fler blåbär i munnen än vad jag bidrog med till burken blev den tillslut full. Ja den är ju inte så stor burken på bilden men det är bra mycket snyggare än en plastig giftig spann och dessutom räcker dessa blåbär utan tvekan till lite toppping på bananpannkaka eller i något smarrigt bakverk.
Tänk att det finns så mycket gott precis utanför husknuten här hos oss. Får nog bli att jag går ut någon mer dag och plockar så de inte förgås, kanske redan ikväll. Blåbär är ju verkligen ett superbär, inte nog med att den är rik på vitaminer, är antiinflammatorisk och motverkar fria radikaler eftersom den är en antioxidant, den är dessutom viktiga för den biologiska mångfalden eftersom de är en så kallad nyckelart i vårt ekosystem.
När valen blir vardag.
Mycket har ju blivit en del av min vardag. Jag tänker inte längre så mycket på plastbantningen, jag bara väljer bort det, plasten. Jag reflekterar inte så mycket över plasttrycken på kläderna fulla med ftalater men blir påmind om det som idag när det lämnas in på en klädbytardag. Jag tänker inte så mycket kring ekovarorna, jag plockar slentrianmässigt ner dem i min varukorg. Och det är väl också därför bloggen blev lite lidande nu i vintras, för det blivit så mycket vardag.
Men ibland blir jag påmind om att alla inte alltid är där jag är. Som i förra helgen då en av möhippedeltagarna blev så glad över att jag valt ekologiska jordgubbar och vindruvor. För mig var det en självklarhet och uppenbarligen även för henne om hon hade handlat men hennes förvåning har fått mig att vakna upp lite grann ur min bubbla.
Så det är dags att börja inspirera igen, på riktigt, dela med mig av all kunskap jag samlat på mig genom åren och det betyder även att för några av er kan det komma att bli lite påminnelse på bloggen framöver. Saker ni läst här innan och känner igen men det är bra det också. Att påminnas med jämna mellanrum. Jag vet att jag kan behöva det!
Barnböcker skänka till vår förskola
I samband med att vi renoverad loppans rum så rensade jag ut lite bland våra barnböcker. Böcker som har för lite text och lite längre barnböcker som vi hade dubbelt av, som Billy och visselpipan till exempel.
Jag tänkte att innan jag skänker bort dem till någon biståndsorganisation så kollar jag med barnens förskola om de vill ha lite ”nya” barnböcker. Och småbarnsavdelningen som barnen gått på tidigare vill mer än gärna ha dem. Så i morse kom jag äntligen ihåg att ta med påsen. Det jag inte har i huvudet får jag ha i benen 😛
Just barnböcker är superbra att skänka till förskolan, ja förutsatt att dem vill ha dem så klart. Annars blir det ju bara besvär för dem så kolla gärna i förväg. Något som jag personligen aldrig skulle skänka vidare till förskolan är gamla plastleksaker. Jag vill ju inte att mina barn (och heller inte andras barn) ska utsättas för bland annat hormonstörande ftalater och barnen tillbringar ju väldigt många timmar i dessa ganska små utrymmen.
Avlagd elektronik är också sådant som ofta skänks vidare. Det vet jag att de har på vår förskola eftersom det faktiskt uppstått en hårfönsincident, men det är en helt annan historia.
Elektronik är ju inte leksaker och därför innefattas inte dem i den lagstiftning som skärptes senast 2013 (och dess för innan 2007) Vill du grotta ner dig lite grann i detta rekommenderar jag kemi.se som har en väldigt bra sammanfattning om reglerna kring kemikalier i leksaker.
Förvandla din burk till en nappflaska
Det finns många saker du kan göra med en gammal barnmatsburk. En av dem är att göra om dem till en giftfri drickflaska för barn. Det har nämligen det svenska företaget Keepjar sett till. Genom att ta fram ett speciallock av den BPA-fria plasten Polyeten kan du med hjälp av många större nappflasktillverkares sugdelar göra om en barnmatsburk till just något ditt barn kan dricka ur.
Som den skeptiker jag är bombaderade jag givetvis Emelie (som driver företaget med grundaren Annamaja) med massor av frågor. Adapterringen är gjord av Polyeten, PE, med repamärkningen 4, och är det som oftast används som plastfilm på insidan av livsmedelsförpackningar av kartong och har i flera år används inom livsmedelsindustrin. Ja, bara för att det är använt där och har gjorts så länge behöver vi ju kanske inte riktigt pusta ut för vi vet ju att med plast kommer risker, men det är ju trots allt i första hand barnmatsburken drycken kommer i kontakt med. Även Lifefactory och KleenKantean har ju plast i sina korkar 🙂
Jag har inte frågar dem varför det inte redan finns men jag hoppas ju såklart att det kommer att komma även en ring i rostfritt framöver, men jag misstänker lite grann att det har med att locket ska vara en universallösning för flera olika märkens burkar. 🙂
För att inte glasflaskan ska gå sönder allt för lätt finns det ett silikonfodral som Annamaja också tagit fram. Detta är gjort av livsmedelsgodkänd LFGB-certifierat silikon. Silikon tillverkas av kiseldioxid och den vanligaste beståndsdelen av sand.
Jag har testat flaskan både på mina barn och på bilderna är det barnens 1 åriga kusin som får testa flaskan till hans stora förtjusning. På våran flaska sitter det en sportkork men det går som sagt att sätta både en flasknapp och pip på den om man önskar. På så sätt kan flaskan växa med barnet och det är fint tycker jag!
Otroligt smart affärsidé. Och för er som har instagram kan jag redan nu avslöja att det under morgondagen kommer komma upp en tävling hos mig (@ekomorsanangelica) där ni kan vinna en alldeles egen KeepJar
Detta inlägg är i samarbete med KeepJar
Mediabrus och banankaksmys
Jag syns i media en hel del just nu. Och jag tycker det är superbra! Inte nödvändigtvis att det specifikt är jag som syns utan att ämnena som jag så ofta lyfter fram tas upp och får en plats i mediabruset.
På bilden ser ni artikeln som just nu går att läsa i SJs tågtidning KUPÉ och handlar som ni kan utläsa av rubriken om min plastbantning. I veckan som varit har jag även figurerat i bland annat Borås tidning och Östgöta correspondenten. Fast då har det inte handlat om plastbantningen utan om mina klädbytardagar och konceptet att byta med varandra istället för att konsumera nytt.
Det var egentligen inte det jag skulle blogga om utan att om ni har några bananer som börjar bli väldigt prickiga och övermogna tycker jag ni ska göra som jag. Baka en god banankaka på dem. Jag försöker att inte låta något förgås här hemma. Denna gången gjorde jag den lite på känn och med vad jag hade hemma. Det blev därför ingen glutenfri kaka gjord på nötter utan med ”vanliga” (självklart ekologiska!) ingredienser.
Först vispade jag 2 ägg och 2 dl socker fluffigt. Jag har ju nu för tiden en sån där finurlig köksassistent som möjliggjorde att jag under tiden kunde smälta 75 gram smör för att sedan tillsätta 0,5 dl mjölk i smöret.
Medans jag gjorde detta mosade barnen en varsin övermogen banan för glatta livet som sedan hälldes ner i äggvispet. Sedan tog vi fram en loppisfyndad rostfri bunke och fördelade hällandet av torrvaror rättvist efter bästa förmåga. 3 dl mjöl, 2 msk kakao, 1 tsk bakpulver, 0,5 tsk bikarbonat och ca 1 tsk burbon vaniljpulver skulle i och röras om.
När detta var klart rördes torrblandningen som var kvar i skålen efter rörandet (läs vilt vispande) ner i banankletet. Kvar var den ljumma mjölkblandningen som snabbt rördes ner.
Detta hälldes sedan upp i en bröad loppisfyndad avlång metallform och gräddades längst ner i ugnen i 175 grader i 50 minuter.
Några av fynden
Jag hade med mig lite kläder till swapen (10 kläder/prylar var maxgränsen) och förutom det jag hade lyckats byta till mig hade ju mormor och barnen fyndat lite grann på kretsloppisen medan jag stod och tog emot kläder.
Bland annat var det dessa två träpussel som barnen älskade. Det understa skapar trebokstavsord och det översta bygger man ihop sin egen nallekombination. Liknande pussel med samma ihopbyggningsprincip fast med kanin och fjäril säljer jag i min butik och webshop sECOnd
Boken, den och lite annat bytte jag till mig. Har jag sagt att jag älskar konceptet byta??!
För ett liv fritt från skadliga kemikalier!
EU-valet närmar sig med stormsteg och en högaktuell fråga i samband med detta är frågan om kemikalier och kemikalielagstiftning. På grund av vårt intresse för att minska kemikalierna i våra hem blev jag och Matilda intervjuade i förra veckan och igår kunde man läsa artikeln både i tryckt form i Borås tidning och på nätet.
Artikeln hittar ni här:http://www.bt.se/nyheter/boras/de-gor-vad-de-kan-for-ett-giftfritt-hem(4289699).gm
Om du ännu inte bestämt dig för hur du ska rösta i valet vill jag tipsa om Naturskyddsföreningens kandidatlistning. Vem gör vad för din hjärtefråga? Socialdemokraternas Åsa Westlund har gjort mycket gott när det kommer till förbättrad kemikalielagstiftning och jag tycker det är otroligt synd att hon inte ställer upp för omval.
Bambunytt i köket
Ibland blir jag förvånad över vad som finns i Nettos sortiment. För det är ju aldrig någonsin så att man går in där och vet vad som går att finnas. Det är alltid olika saker, varje dag näst in till.
Jag brukar vanligtvis inte gå in där trots att jag jobbar enbart ett stenkast ifrån en butik men de ljuvligaste bambuprodukterna dök upp i mitt instagramflöde för ett par dagar sedan. Det var Ekofamiljen som tipsade och jag kände mig tvungen att ta mig en kik. Och inte gick jag tomhänt därifrån inte. Lite nya matlagningsredskap och två skärbrädor kom jag minsann ut med.
Bambu är bra materialval i köket tycker jag. Det sägs ha antibakteriell verkan i sig själv och är inte så särskilt poröst vilket gör att bakterier inte får sig små gömmor där de kan frodas. Dessutom är bambu världens snabbaste växande växt och en oändligt förnybar resurs. Visste ni att den slår nya skott från roten efter skörd? Inte heller kräver den varken bekämpningsmedel eller konstgödsel!
Vår nya vattenkokare
Systemkameran får vila eftersom datorn är i delar. Ni som följer mig via instagram har ju sett att vi renoverar kontoret och blivande gästrummet för fullt. Jag vill gärna visa vår nya vattenkokare som flera av er frågat om så det är tur jag har min iPhone 🙂
Vi hade ju som sagt en del krav på den:
-dold slinga så den är lättare att göra ren
-inte i plast
-den måste rymma mycket vatten
-locket måste vara ett ”flipplock”
Så fann jag den, en vattenkokare som uppfyllde en hel del av kraven. En Andersson från netonnet. Den har tyvärr en del plastdelar, flipplocket och handtaget, men själva behållaren är i glas med borstad stål(?). Och den rymmer 1,7 liter vilket är perfekt för oss som förkokar vattnet vid matlagning och som dricker kopiösa mängder te.
Vår jul
Nu har både julafton och juldagen nått sitt slut och jag är väldigt nöjd över dagarna och barnen lika så (tror jag)
På julbordet fanns bara det absolut godaste så som ekologiskt julskinka, ekologiska ägg, ekoköttbullar, hemmagjorda sallader (eko såklart) och hembakat julgodis (behöver jag säga eko?)
Och klapparna då? Ja dessa klappar som så ofta brukar bli ett gissel, med saker man varken behöver eller vill ha, löstes finfint. Jag fick en klocka jag önskat mig , en ny pyjamas då min gamla har ett stort hål i grenen och ett begagnat mobil fodral då svägerskan uppgraderat sig på mobilfronten. Till de vuxna gav vi bort kort på barnen, ätbara presenter från en gårdsbutik strax utanför stan och barnpassning.
Barnen fick ett par nya böcker, en varsin pysselbok, delar till sin brio tågbana och mer duplo. Duplo är en sån sak att trots att det är av plast så får det både stanna och byggas på. Jag tycker det är bra för kreativiteten och fantasin att bygga med klossarna.
Om man envist ska ge julklappar så blir det nog inte mycket bättre än så här 🙂