Hur får du din omgivning att förstå

Några av tidigare presenter till barnen. En ekologisk klosslåda, en begagnad briotågbana och en stapelclown

Jag har fått förfrågan här på bloggen om jag kan ge tips på hur vi kan avprogrammera våra nära och kära från att köpa plastpresenter (främst i form av leksaker till barnen). Jag ska inte ljuga för er, här hemma var det en traktor av plast, doktorsväska innehållande ännu fler plastprodukter och en fin gul mikrofon som barnen ömsom slickar på, ömsom skrålar i som låg i en del av julklapparna. Men jag är inte bitter för det, eller jo lite bitter är jag nog, men barnen fick även andra fina saker, så som leksaksfrukter av trä, välbehövliga pyjamaser, böcker och träpussel.

Och om det ”bara” var 3 plastpresenter och inte fler så känns det som jag kommit en bit på vägen. Men hur vi ska göra för att få vår omgivning att förstå känns i bland som en stor gåta. Att understyrka sina argument med fakta är ju alltid en bra början, men just detta biter ju inte på alla. Jag tror att det är viktigt att känna av personen och använda argument som personen i fråga kan känna igen sig i och på så sätt ta till sig. ”Jag vill inte att barnen ska leka med plast för att det är giftigt, innehåller hormonstörande ämnen och kan ge upphov till cancer” kanske kan påverka några, medan ett simpelt ”Jag tycker att plastleksaker är fula och leksaker i trä är mycket finare” går hem hos andra. Men om jag inte säger någonting alls så kan ju inte heller andra veta att jag inte gärna ser att barnen leker med denna typ av leksaker.

Fördelen med att ha små barn är att jag kan låta de leka med sakerna en stund och sedan plocka bort dem. Men att undvika plast och gifter är så otroligt svårt. Ja, jag skulle nästan vilja sträcka mig till att det är omöjligt. Först har vi ju de uppenbara plastleksakerna så som duplo, barbies och skrålande mikrofoner, men vi får inte heller glömma bort de där mindre uppenbara sakerna. Sidor i böcker som verkar vara behandlade och ytbelagda med någon slags plastfilm, alla lurviga mjukisdjur som jag skulle gissa många är gjorda av någon form av akryl, och alla träleksker, hur ska vi veta att färgen är giftfri?

Men om jag iallafall kan få våra närmsta att köpa begagnat eller produkter som inte är helt uppenbart av plast så har jag kommit en bra bit på vägen. Även om de köper plast till alla andra så gör de i varje fall inte det till mig och mina barn och det kanske bara är en procent av allt annat de köper som kanske är sämre. Men det är iallafall en procent och förhoppningsvis har jag sått ett frö som så småningom börjar gro.

Är ditt hem förgiftat?

Idag tänker jag tipsa om två läsvärda inlägg. Båda har med kemikalier och barn att göra och det ena står min fina vän Miljömamman för.

Hemma hos Emelie aka Miljömamman har de analyserat damm. Och trots att hon plastbantat och har försökt skydda sig hittar de spår av både BPA (Bisfenol A) och ftalater i dammet. Betyder detta att vi ska ge upp? Att det inte spelar någon roll vad vi gör? Så f*n heller! Det är dags att vi blir ännu hårdare och ställer ännu mer krav och utövar vår konsumentmakt!

Det andra inlägget står Naturskyddsföreningen för och handlar om att 2013 ska bli året vi går hårt mot förskolor och sanerar dessa platser de flestas barn spenderar väldigt många timmar på. För helt ärligt, det spelar ingen roll hur mycket du sanerar hemma om ditt barn springer runt och suger på en ftalatanka på förskolan.

Ett lite annorlunda inlägg idag men just kemikalier och förgiftning av våra barn gör mig så in i bänken upprörd!

Veckans IN:UT

In:
1 duk

Ut:
1 par strumpor
1 par strumpbyxor
1 dammsugare

Resultat: -2

Inget höjdarresultat men minus är det i varje fall. Egentligen är det säkert mer som ska stå på UT-listan då mannen åkt till ÅVC med massor av saker, men eftersom jag inte har någon koll på vad som slängts mer än vår gamla trasig dammsugare så får det vara såhär.

Förutom massor med leksaker fick en duk följa med hem från min mor. Även ett par spetsgardiner fick följa med men de var ju redan mina så tycker inte att det är helt rättvist att lista dem eftersom det inte är något, för mig, nytt som kommit in. Jag har ju bara bytt förvaringsplats på dem. Från mammas garderob till min.

När det går hål i våra strumpor som det gjort den här veckan för mig till exempel så brukar jag ändå slänga med dem i maskinen. Sen dammtorkar jag med dem ett varv här hemma innan de slängs i papperskorgen. På så sätt så får den tjäna ett sista syfte innan de bränns upp. Det får bli veckans tips!

Leksaker i generationer

Jag älskar att se mina barn leka med mina gamla leksaker. Häromdagen var jag åter igen uppe och botaniserade på min mor vind och kom hem med lite allt möjligt. Mängder av böcker (och än finns det böcker kvar att hämta), en korgstol i barnstorlek samt ett gäng köksredskap så som kastrull, stekpanna och kaffekanna. Alla tre är i rostfrittstål och är säkert minst 30 år gamla då både jag och mina äldre syskon har lekt med dem. Min mamma pratade om att de hade funnit i någon lekstuga på landet så kanske att det är så att även hon lekt med dem? I så fall är de ju över 50 år gamla!

Tänk vad bra det kan bli när man satsar på saker som håller i generationer!

Loppisrunda

20120808-200455.jpgIdag har vi varit ute på äventyr, barnen, jag och ett par goda vänner. De var på jakt efter lite gamla grejer att återbruka och jag var inte sen på att haka på.

På vägen hem svängde jag förbi Borås biståndscenter i jakt på lite gamla lunchlådor i plåt. Det är ju lite brist på lunchlådor här hemma efter att jag upptäckte att ALLA lunchlådorna (i plast) vi ägde hade en 7:a i botten.

Tyvärr fanns där inga sådana, men väl en gammal dockvagn och två gardinlängder. Totalt 5 meter tyg för 40 kr! Billigt!! Vad det ska bli av dessa både berättar och visar jag en annan gång 😉

Borde man återvinna all typ av plast?

Just nu är det många  tankar och funderingar som surrar i mitt huvud. Ibland är det skönt att vara ovetandes, men jag är ständigt informationstörstig och det rimmar ju ganska illa med ovisshet.

På senaste tiden har jag bloggat otroligt mycket om plast och hur farlig plast finns överallt i vår vardag. Helst vill man ju helt radikalt bara kasta ut allt men mitt konsumtionsmedvetna lilla jag på min ena axel säger att slänga saker för att behöva konsumera nytt är fel. På andra axeln sitter den hönsiga mamma och säger att du kan inte fortsätta utsätta dina barn för alla gifter. Så vad gör man?

Jag rensar helt enkelt ut det som är farligast först. 7:or i kök och det som mina barn har mest kontakt med.  När det gäller leksaker i plast har jag observerat att dessa saknar triangeln. Varför vet jag inte med jag har valt att kontakta olika instanser för att försöka söka reda på svaret. Hur tusan vet jag om plasten som de gjort Duplot av är väldigt farlig eller bara dålig? Spelar det någon roll?

Även om jag inte kastat ut varenda plastpinal i vårt hem så försvinner det hela tiden successivt saker här hemma. Bland det första som  försvann bland barnens leksaker var gummiankan och badleksaker av samma typ. Här hemma fanns inte bara ankor i diverse olika storlekar utan även den berömda handen och foten jag tror nästan var och vartannat barn har (slutsats dragen efter 2 års besök på öppna förskolor och föräldragruppsträffar) samt bilar, båtar flygplan.. Ja diverse fordon helt enkelt. Dessa är väldigt inbjudande till att stoppa i munnen och innehåller högst troligt ftalater.

Än så länge har sakerna bara ”försvunnit”, dvs förvisats till källaren i väntan på att jag ska komma fram till hur jag ska hantera dem. För vill jag lägga mina lunchlådor (märkta med siffran 7) och barnens ftalatankor i återvinningscontainern för plast? De är ju giftiga och vill jag att det ska produceras nya produkter med mina förkastade giftiga produkter? Men vad ska man då göra med dem? Borde man återvinna all typ av plast? Plast oavsett märkning räknas ju som plast och inte som farligt avfall. För även om plasten är giftig kan man då likställa den med till exempel batterier eller kvicksilver som är sådant som räknas som farligt avfall. Troligtvis inte, men visst är det aningens förvirrande?

Varför är det alltid det farliga som är roligt?

Mitt mål är ju att minska ner all den plast som kommer innanför våra dörrar. Det innebär inte att jag kommer stå som en ”plastpolis” och stoppa folk i dörren om de skulle komma med någon plastpryl även om det hade varit en väldigt rolig syn.

Leksakerna i plast är roliga, så är det. De blinkar och låter och vissa till och med rullar ”av sig självt”. Och även de som inte gör det väldigt roliga. Vilket barn gillar till exempel inte att stå med ett cyklop böjd ner i vattnet och spana på det som göms under vattenytan? Ett cyklop som med stor sannolikhet innehåller ftalater, ett giftigt ämne som vi inte får glömma bort bara för att BPA debatten är som hetast just nu. Samtidigt får man inte grotta ner sig helt, för gifterna dem finns överallt.

Man kan inte göra något åt det som varit men man kan alltid göra åtgärder för att bli bättre nu. Man får helt enkelt välja vad man prioriterar och åtgärda de sakerna först. Man kan sluta servera mat på plasttallrikar och äta den med plastbestick, dricka ur plastglas och värma lunchlådan av plast i micron. Man kan sluta köpa leksaker av plast och tvätta barnrumporna med förpreparerade tvättlappar. Man kan sluta använda sköljmedel och tvätta håret i parfymerat schampo. Ja listan kan göras milslång. Var och en gör som dem vill, men framöver tänker jag visa er vad jag har gjort. Jag hoppas att jag kommer inspirera någon i alla fall.

För er som är nyfikna och vill läsa lite mer om kemikalier i barns vardag kan man ladda kemikalieinspektionens pdf här.

Dagens kalas

På dagens kalas serverades världens finaste BRIO tågtårta som en vän har gjort. Jag önskar att jag var lika duktig och det är klart att övning ger färdighet och övar jag bara tillräckligt mycket skulle säkert även jag att lyckas, men jag låter hellre henne göra de fina tårtorna och så ägnar jag mig åt annat som jag är bra på istället. Jag har andra utmaningar som väntar mig inom alla andra tusentals område jag skulle vilja bli bättre 🙂

Jag älskar hur jag smittar av mig på min omgivning. Hur miljötänket, som ligger mig varmt om hjärtat, mer och mer tas in av mina vänner. Idag var det en ekologisk klosslåda som både tränar färg och form och är bra för miljön, presentpapper som blivit ersatt av tidningspapper och en BRIO tågbana som redan blivit använd av andra barn som låg på ”presentbordet”. För ska vi vara helt ärliga så är tågbanan faktiskt precis lika fin som en oanvänd och Philip blir precis lika glad. En tvååring bryr sig inte om det är någonting nytt eller något som är begagnat för det är nytt för dem.

Varför ska vi underkasta oss?!

Bild från folketsbio.se

På förmiddagen var vi en sväng förbi stadsbiblioteket. En del böcker, samt Stefan Jarls dokumentär Underkastelsen, fick följa med hem. Så medan mannen ägnade sig åt att slå i jordankare inför kommande staketbygget så  gottade jag ner mig i soffan med en stor kopp varm te och lät mig bli lite mer uppskrämd.

Jag gillar att ägna min ”egentid” åt att öka min medvetenhet om olika saker som jag finner intressanta. Ibland, som i det här fallet med den här dokumentären om kemikalier i våra kroppar, gör den ökade medvetenheten blir man lite skrämd och med all rätt. Så hur ska man då lyckas med att inte förgifta våra kroppar med alla kemikalier? På underkastelsen.se gav de följande tips för att undvika direkt exponering av kemikalier:

• Använd bara kosmetika och hudkrämer utan ftalater och hormonet paraben
• Inga plastleksaker med ftalater till barnen
• Använd nappflaskor i glas (för att undvika Bisfenol A, ett ämne i plast)
• Se upp med det antibakteriella ämnet triclosan i tandkräm, deodoranter och sportkläder
• Undvik varor med ytaktiva fluorerade ämnen, dvs. smuts- och vattenavvisande ämnen

Listan kan ju med stor sannolikhet göras otroligt lång, men någonstans måste man ju börja. Att köpa ekologisk mat, alltid tvätta nya kläder innan de används samt att undvika konservburkar kan ju vara några fler åtgärder man kan börja med.

Har du inte redan sett dokumentären så blir kvällen tips till er att låna den på närmsta bibliotek eller så kan du hitta återförsäljare här. Kanske att den går att hyra i en videobutik?

Plast, plast, överallt denna plast…

På senaste tiden har Bisfenol A blivit väldigt uppmärksammat i media. Ett ämne som finns i plast och som bland annat kan leda till barnlöshet och cancer. Jag har ju tidigare länkat till filmen från Naturskyddsföreningen men jag tycket att BPAproblematiken förtjänar ännu mer uppmärksamhet här hos Ekomorsan.

Inne hos Ditt giftfria liv kunde man i förrgår läsa om att Frankrike från och med 2014 kommer införa totalförbud av BPA i samband med livsmedel. Helt otroligt att politikerna tar tag i problemet och detta med en förhållandevis kort varsel. Tänk om alla kunde agera så snabbt? Precis som Maria Emb sa tidigare idag:

”Vi kan inte vänta på att politikerna ska fatta beslut och stifta lagar. Det går på tok för långsamt! Du måste göra ett aktivt val och undvika, i den mån det går, saker som innehåller kemikalier och giftiga ämnen.”

Precis som Maria har jag år ut och år in värmt min lunch i de vad jag tänkt varit smarta lunchlådorna av plast.  Jag har dessutom ätit direkt ur dem och inte ens hällt/lagt upp den varma maten på en tallrik. Att skära i plast säger ju sig själv (så här i efterhand) att det inte kan vara så särskilt bra. Det måste ju lossna massor med ”skit”. Det värsta är att min man har sagt i flera år till mig att det inte är bra att göra så för det utsöndras gifter. Tyvärr har jag inte tagit till mig det tidigare. För om man inte är tillräckligt tydlig då lyssnar jag tyvärr bara med ett halvt öra. Men som Maria skrev så kan man inte göra något åt det som redan är gjort utan man kan istället göra ”rätt” nu när man väl är medveten.

Vart jag än tittar ser jag all denna plast. Överallt! Shampooflaskor, tandborstar, lunchlådor, ketchupflaskor, men framför allt BARNENS leksaker. Allt tycks vara av plast! Jag har aldrig varit mycket för just leksaker av plast, främst av estetiska skäl. Jag tycker att leksaker av både trä och tyg är finare. Men nu väger ju även de farliga ämnena in ytterligare. Men hur ska man göra för att undvika all denna plast? Jag kan ju inte direkt ta en stor säck och kasta stora delar av barnens leksaker, eller kan jag det? Inget mer Duplo, ingen mer gåstol.. Nej någon gräns får det ju finnas, men jag kan ju besluta mig för att inte köpa fler!

Försöker du att undvika produkter av plast?