Vad betyder att BPA och ftalater är hormonstörande?

Igår när jag spelade in massa stories eftersom en följare bad mig berätta mer om barnprodukter och leksaker slog det mig att många ofta slänger med begrepp utan att förklara dem djupare.

Jag är lika skyldig jag. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit att plast är potentiellt hormonstörande när jag pratat om såväl Bisfenol A (BPA) och ftalater men utan att säga vad hormonstörande är.

Ordet i sig, hormonstörande, är ju ganska självsägande. Något som stör hormonerna. Och det är just vad BPA och ftalater kan göra om de cirkulerar i kroppen samtidigt som en hormonell process pågår.

En del av dessa kemikaliers uppbyggnad ser nämligen precis likadan ut som en del av vårt kroppsegna hormon östrogen. Ett hormon som både kvinnor och män har även om många generellt sett tänker på det som ett kvinnligt hormon.

Våra celler har en dedikerad plats för östrogenet som aktiveras när det sker hormonella processer i kroppen och om då BPA tex cirkulerar i kroppen och tar östrogenets plats i cellen har den ju ingenstans att ta vägen och det uppstår därmed en hormonstörning.

Hoppas du uppskattar dessa infoinlägg och lämna gärna en kommentar vad du skulle vilja veta mer om 😘

Hämtat hem massa kläder

Förra veckan fick jag hem massa kläder och prylar till bebis från min svägerska. En hel del kläder var från när våra stora var små, sen har det fyllts på av två kusiner och andra barn till min svägerskas kompisar som har hunnit födas de senaste 8 åren.

Bebiskläder används så himla kort tid så det är perfekt att låta sånt passas vidare i kompisgänget. Bra för plånboken och superbra för miljön!

Förutom kläder så fanns där också ett babynest och bärsele och så fort vi har möjlighet så kan vi även hämta hem en vagga. Den tänkte vi ha på ”ovanvåningen” eftersom spjälsängen kommer stå i vårt sovrum i källaren.

Återanvändning FTW!

Avsnitt 11 – Kemikaliegranskning och sockerrekommendationer

Vilhelmsro ekocafe almaregårdens lakrits
I dagens avsnitt av Ekomorsan & Levagiftfritt pratar vi om Kemikaliegranskning och sockerrekommendationer. Kemikalielarmet är det som figurerat på nästa alla våra sociala mediekanaler, där de hittat innehåll av skadliga kemikalier i flera produkter som är vanliga i våra hem. Det handlar bland annat om ftalater som vi pratat så mycket om tidigare samt klorparafifiner, bly och kadmium.

Eftersom socker är något som både jag och Jennie gärna grottar ner oss i belyser vi även de nya rekommendationerna i USA gällande barn och socker. Vågar en hoppas på att WHO (vars rekommendationer Sverige följer) hakar på?

Jag pratar även i avsnittet om en dikt/vers – Exakt samma värd som framfördes på en av Naturskyddsföreningens event, klicka gärna in på det och låt er förundras över hur mycket olikheter som ryms på vår jord.

Var börjar man plastbanta?

vart börjar man plastbantaJag ser ofta frågor om var börjar man plastbanta? Alla börjar såklart var man vill men jag skulle vilja säga att det enklaste och mest effektiva är att börja i köket. Det som rensas bort där påverkar hela familjen och även om barnen är det allra värdefullaste vi har så är det inte enkelt att börja i barnrummet och plocka bort 2 åringens favorittraktor i plast.

Jag har ju skrivit en hel del inlägg tidigare om just plastbantning och då även i köket. Dels har jag belyst de olika kemikalierna som finns där men jag har även skrivit i vilken ordning vi rensade ut och varför. För vissa av er blir det kanske lite repetition och lite nytt och för andra blir det ett uppvaknande.

Plast tillverkas ju av olja och är där med en ändlig resurs. Av olja utvinner vi många olika saker, bensin till våra bilar, lacknafta när vi vill göra rent våra färgpenslar, gas till våra tändare, stekpannor där inget fastnar och traktorer som både blinkar och låter till våra barn. Det är bara petroleum (olja) förädlad på olika vis.

Studier har visat att när plast upphettas eller när det kommer i kontakt med fett (inte bara rent fett utan även varor med hög fetthalt) överförs kemikalierna till maten. Mat som vi sedan äter själva och som vi serverar våra barn, vänner och andra som vi håller köra. Jag vet inte hur det är hos er, men hemma hos oss samlas vi gärna kring ett mål mat.

Att plastens kemikalier dessutom överförs just vid antingen vid uppvärmning eller vid kontakt med fett känns låter ju som den allra sämsta relationen någonsin. Därför anser jag det absolut bäst, för alla, att börja i köket.

Vilken plast hittar vi i köket?

Eftersom det inte är lätt att börja rensa utan bakomliggande fakta tänkte jag börja med att presentera det. Framför allt skulle jag säga att ni hittar hormonstörande BPA och ftalater, Polystyren, Polypropylen, Perflourerade ämnen och Melamin i köket. Här tycker jag även att det är värt att belysa cocktaileffekten, dvs ensam kanske inte en enskild kemikalie gör så stor skada (just dessa gör dock det) men tillsammans och i reaktion med andra får det en ännu större negativ inverkan.

Bisfenol A (eller BPA som det förkortas) är nog en av de mest kända kemikalierna som en stöter på när det gäller plaster. Kommer ihåg att jag för många år sedan såg att det stod på många av babysakerna så som nappflaskor och tänkte att ja det var ju bra att den va fri från det men tänkte inte så mycket mer på det utan köpte glatt flaskan ändå. Varför tillsätts BPA? Jo för att göra plaster hårda och slagtåliga och det är ju bra, speciellt när det kommer till nappflaskor, men som jag sa i början av inlägget så är BPA hormonstörande. Dessutom är det potentiellt cancerogent. Det är ju jättebra att det plockats bort från (främst barnprodukter) med eftersom en inte vet vilken annat ämne eller bisfenol (det finns ju såklart en hel familj bisfenoler) som ersatt Bisfenol A valde vi att till vår dotter köpa en flaska i glas. Bisfenol A hittar du även i exempelvis många lunchlådor av plast och i plastredskapen du har när du lagar mat.

Ftalater (även här finns det en radda olika) tillsätts i plast för att den ska bli mjuk och böjlig. Även den har visat sig vara både hormonstörande och potentiellt cancerframkallande. Tidigare kunde man hitta den i bland annat plastfolie som vi använder för att slå runt vår mat när vi vill förvara den i kylen. Nu för tiden så görs inte den plastfolie som säljs direkt till konsument av PVC (som innehåller dessa mjukgörare) däremot så gör plasten som butiker får lov att slå in frukt och grönt med det. Tyvärr händer de att okunskap gör att personal även slår in exempelvis ost och andra feta produkter med PVC plast vilket gör att dessa mjukgörare löses upp och överförs till maten.

Perflourerade ämnen kommer i många varianter men om något är med non-stick beläggning så skulle jag dra öronen åt mig. PTFE som till exempel teflon är gjord av är näst intill onedbrytbar vilket inte alls är bra för vår miljö. Dessutom kan tex en upphättad teflonpanna avge ämnen som orsaka cancer, men även mer direkta symptom så som huvudvärk och yrsel. Vi bytte ut en hel del i våra kastrullskåp och förhoppningsvis finner du lite inspiration till vad du kan välja för alternativ istället här.

Polystyren är även det ett ämne som vi bör undvika eftersom det vid upphättning kan påverkar vår sköldkörtel.Sköldkörteln är det organ som står för produktionen av de hormoner som påverkar vår ämnesomsättning och är med och påverkar i pincip alla kroppens funktioner. Inget vi vill leka med helt enkelt. Polystyren hittas bland annat i youhurtförpackningar och de där frigolitformarna kött ibland förpackas i.

Polypropylen/polypropen klassas som en mindre farlig plast och du hittar den bland annat i dina livsmedelsförpackningar och även i förpackningar av sedda för microvågsugn eftersom de tål höga temperaturer. I mina ögon är dock alltid en plast en plast och jag är gärna restriktiv med den.

Så var börjar man plastbanta?

Om du vill utgår ifrån något när du påbörjar din plastbantning är det alltid tryggt att ta stöd i REPA-märkningarna tycker jag och ha den fiffiga ramsan ”4,5,1 och 2, resten giftigt låt det stå” i bakhuvudet.  Nedan följer 9 punkter på vad vi gjort när vi påbörjade vår plastbantning och jag hoppas du finner lite inspiration i dem:

1. Vi bytte ut teflon och andra kökstillbehör med non-stick beläggning mot exempelvis rostfritt och gjutjärn.

2. Som en bonus när vi gjorde gör detta så behövdes inte längre våra plastslevar, plaststekspadar och plastvispar som behövdes för att inte repa bort den giftiga non-stickbeläggnigen. Istället finns det redskap i metall, bambu och trä, både att hitta på loppis och billigt i handeln. Plastredskapen kan nämligen bland annat innehålla BPA och allra giftigast ska svart plast vara. Vi hade enbart svarta plastredskap i våra lådor (vi hade ju även trä och metall, men plasten den va svart).

3. Bytte ut lunchlådor mot varianter i glas eller rostfritt. Lunchlådor i plast kan nämligen innehålla BPA och vid upphättning så överförs det till maten. Vi fyndade både på loppis och köpte nya i glas. Dessutom använder vi oss av exempelvis gamla syltburkar. Vi fyller dock inte hela vägen upp för att inte maten ska komma i kontakt med plastlagret som finns på insidan av locket.

4. Bytte ut sportflaskorna och nappflaskor mot glas eller rostfritt. Om du är rädd att flaskan ska bli för varm när du har välling i den så finns det även isolerade nappflaskor i rostfritt.

5. Plastpåsar och plastfolie har till stor del ersatts av att vi oftast lägger maten i lunchlådor, ställer in hela grytor med lock i kylen eller lägger upp i en skål och lägger en tallrik/assiett som lock.

6. Skärbrädorna byttes ut mot trä eller bambu. När jag tänker på att jag stått och skurit min mat på plast så mår jag faktiskt lite dåligt, de var ju fulla av repor och den plasten har ju antagligen följt med i våran mat. Jag tycker dessutom mina brädor i bambu är väldigt fina och emellanåt rengör jag dem ordentligt genom att gno dem med salt.

7. Vispskålen i melamin ersattes med skålar i stengods och rostfritt. Men det finns ju även att hitta i exempelvis glas. Vispen repar ju i en bytta av plast vilket innebär att plastpartiklarna lossnar. Dessutom vispar vi ganska ofta grädde och som bekant vet vi ju nu att fett löser upp skadliga kemikalier och överför dem till maten.

8. Vi rensade bort melamintallrikarna och lät i barnen istället äta på samma porslin och stengods som oss och dricka ur vanliga glas när de var så stora att de kunde hålla själva. Ja visst av skålarna vi hade när äldsta barnet var liten finns bara en kvar idag. Det kan tyckas ohållbart ur miljöaspekt men om 5 trasiga skålar resulterat i att mina barn inte ätit på plasttallrikar är det för mig helt ok.

9. Jag undviker att köpa fet mat i plastförpackningar eftersom just fett och plast är en dålig kombination eftersom kemikalierna lätt migrerar till maten. Kokosolja, kokosmjölk, olivolja, ja alla feta varor köps alltid i glasförpackning. Kokosmjölk köper jag aldrig i konserv eftersom de är täckta med ett skikt på insidan som kan innehålla BPA. Kung Markattas konservburkar är de enda jag vet som ska vara uttalat fria från BPA.

 

Hoppas du orkat läsa hela vägen hit och om du har något särskilt du undrar över eller kanske vill lämna ännu fler tips, lämna gärna en kommentar eller skicka iväg ett mail till angelica@ekomorsan.com

 

Minska gifterna

gratis tips för att minska gifterna hemma

Idag tänkte jag lista 3 stycken saker jag gjort för att minska gifterna här hemma utan att det kostat mig en krona.

1) Jag dammar och vädrar ofta!
Ftalater och bromerade flamskyddsmedel släpper från saker och detta ansamlas sedan i dammet. Små barn håller sig dessutom närmare golvet, rusar ofta runt om de är lite större så dammet yr. För att minska på utsättningen av kemikalier som släppt så ser jag till att göra mig av med damm som samlats ofta genom att vädra, dammsuga och dammtorka ofta.

2) Slutade använda sköljmedel!
I sköljmedel döljer sig oftast de hormonstörande ftalaterna och genom att sluta använda sköljmedel så undviker jag att konstant utsätta mig själv och personer i min närhet för dessa ämnen. Även om näsan efter en stund inte känner doften av sköljmedel så finns ftalaterna där och släpper konstant från kläderna. Dessutom rinner de ju ut i våra vattendrag och förstör.

3) Lämnar doftsprayerna och doftblocken kvar på hyllan.
Ja somliga av oss släpper ju bara rosa fluffiga rosenmoln men vi måste prata om de där doftblocken och doftsprayerna som somliga drog i sig så de blev yra under tonåren. De är inte bra för någon av oss! Just dessa var jag nog mer besatt av att använda när jag var 17 och precis hade flyttat hemifrån men precis som allt som doftar är det dags att ta sig en tankeställare om VAD det är som doftar. Dels så döljer det sig med stor sannolikhet ftalater även där eftersom de tillsätts för att doften ska hålla länge och även om jag inte vet vad de innehåller är jag övertygad om att de är en kemikaliebomb vi helst bör undvika. Visste ni tex att aerosolerna (dvs doftsprayerna) tex varnar för inandning? Vad är det mest troligt att en gör när en molnar sönder badrummet med en sådan? Jo andas in!

En bonus för att minska gifterna är alla växter jag hade hemma som rensade luften. Detta är ju inte gratis eftersom växterna kostar lite när de införskaffades men det är ju ypperligt att önska sig när en tex fyller år. Exempel på bra rensande växter är svärmorstunga, fredskalla och ampellilja.

Sen kan jag ju såklart lista saker som att jag rensat bort all skadlig plast men denna har jag ju också varit tvungen att i många fall ersätta. Tanken med detta inlägg var att lista sådant som inte behövde ersättas alls utan bara något jag aktivt valt bort.

Om ni sitter inne på fler gratistips för att giftminimera hemmet så dela gärna med er i kommentarsfältet 🙂

Avsnitt 3 – Hormonstörande ämnen och sköljmedelsmarinader

I dagens avsnitt av Ekomorsan & Levagiftfritt pratar vi om hormonstörande ämnen. Vi går lite djupare in på parabener, flamskyddsmedel och det ganska så okända ämnet NonylFenol. Dessutom orerar vi liiiite för länge om att jag varit sköljmedelsjunkie och såg det som ett bra kvitto på att jag skött tvätten väl och att Jennie flera gånger satte upp lappar till grannarna eftersom hon tröttnat på att behöva skura före varje tvätt!

Avsnitt 2 Bisfenoler, Ftalater och perfluorerade ämnen

I dagens avsnitt av Ekomorsan & Levagiftfrittpodden så tar vi upp Bisfenoler, Ftalater och perfluorerade ämnen.

Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni ville komma med feedback, både kring upplägg, innehåll och nivån vi ligger på. Vi har ju alla olika bakgrunder så det är svårt att vara alla till lags men detta är ju som ni vet ett nytt medie för oss och vi vill ju såklart göra vårt bästa för att möta era önskemål.

Grön flagg innefattar numera kemikalier

Kemiklaier med grön flagg

grön flagg_kemikaliesmart_svartvitMina barns förskola stoltserar med sin Grön flagg som de jobbade sig till för några år sedan. Mina barn går även på deras avdelning som är en Naturförskola och jag är både glad och tacksam över att detta erbjuds. Dagar i skogen, massa tid ute i naturen och där de på ett naturligt sätt arbetar mycket med miljö.

Förskolechefen har gjort flera ansträngningar för att göra kemikalieåtgärder, dels i samarbete med Naturskyddsföreningen, men även någon annan som jag inte minns namnet på. Det har lett till en åtgärdslista och de har bland annat bytt ut de giftiga madrasserna de små barnen sover middag på och bytt ut engångshandskarna som används vid blöjbyten mot en version fri från hormonstörande ftalater.

Idag läste jag att just en kemiksliesmart förskola blivit en del av Grön Flagg! Så in i Norden bra!! I samarbete med kemikalieinspektionen har det tagits fram uppdrag för personalgruppen och aktivitetskort som förskolan kan använda i barngruppen. Så både barn och vuxna involveras och får en förståelse för kemikalier tex genom uppdraget ”leksak eller icke leksak” där man plockar bort sånt som egentligen inte är till för att lekas med, Tangentbord till exempel.

Samma problematik som i barnrummet existerar ju på förskolor men det hjälper ju inte hela vägen om jag gör massa åtgärder hemma och sen går barnen går runt och suger på en gammal avlagd mobiltelefon när de är på förskolan. Det är därför sådana här insatser gör mig så himla hoppfull! Att det på flera håll jobbas för att de små kropparna inte ska behöva utsättas för hormonstörande och cancerframkallande kemikalier.

Hormonstörande Paracetamol

”Det finns ingen i hela världen, absolut ingen, som under sin livstid får i sig så mycket hormonstörande ämnen från ftalater som det finns i en enda huvudvärkstablett, säger Henrik Leffers tidigare forskningschef på Rigshospitalet i Köpenhamn.”

Detta inlägg från DN figurerade på flera stället i mitt facebookflöde under dagen trots att det publicerades för snart 5 år sedan. Jag var dock tvungen att läsa citatet flera gånger för i första anblick så läste jag att huvudvärkstabletter innehållet ftalater och inte att en huvudvärkstablett innehåller höga halter av hormonstörande ämnen.

Min uppfattning är dock att det de kommer fram till i artikeln är lika aktuellt idag. Efter denna artikeln har det publicerats vidare att paracetamol förutom att vara hormonstörande och orsaka leverskador (det med leverskador har även läkemedelsverket skrivit om) även leder till adhd och senast i våras publicerades det att paracetamol dämpar känslor. Just det där med känsloavtrubbningen känns väl ganska logiskt tänker jag. Den är ju smärtstillande så den torde ju påverka hjärnans olika signalsubstanser.

Just paracetamol är ju det som rekommenderas till gravida för ett annat problem är ju att ingen av de andra aktiva smärtlindrande substanserna (tex ibuprofen) är särskilt bra dem heller.

Så hur ska vi någonsin kunna göra ”rätt”? Jag tror att tricket är att vända sig till medicinerna som en allra sista utväg. Det hållbara i längden måste vara att finna roten till problemet. Jag brukar bland annat analysera huvudvärken genom följande steg: Har jag druckit tillräckligt med vatten? Är jag stressad och kanske borde varva ner med ett varmt bad och om jag har spänningshuvudvärk försöker jag fjäska till mig en massage. Ibland krävs en kombination av dessa.

Eftersom jag är överkänslig mot ibuprofen så är tyvärr paracetamol det vi har hemma men vi är alla ganska restriktiva till användandet. Hur är din inställning till smärtstillande tabletter och vad använder du om du använder nått? Kanske någon av er sitter inne på nån dunder huskur ni vill dela med er av?

Gifter i kläderna

second_webshop_the brand
För några dagar sedan kunde det läsas i media att Stockholms universitet kommit ut med en avhandling om gifterna som finns i våra kläder. Gifter som misstänks vara cancerframkallande och är skadliga för vattenlevande organismer. Detta känns inte som nått nytt under solen, men vad som oroade mig var att även de ekologiska bomullsplaggen innehöll skadliga ämnen. Så vad ska vi då göra om vi inte ens kan lita på ekoplaggen? Det kommer alltid nya studier och nya råd och rön, men lite så här tänker jag. Just nu iallafall.

  • Jag tror ju innerligt att köpa begagnat är det bästa ur alla aspekter. Både miljö, hälsa och ekonomiskt. Kläderna har redan gjort sin beskärda del till nedsmutsningen av våra vattendrag, de flesta kemikalier borde rimligtvis redan vara urtvättade och de är billigare än att köpa nytt. Oftast iallafall! Kläder på rea och diverse utförsäljningar här i textilstaden kan vara skamligt billiga!
  • Genom att köpa GOTS-certifierade kläder så säkerställer du att det ställts krav på produktens hela tillverkningskedja. Så förutom att bomullen är ekologisk så ställs det krav på exempelvis vilka färger som får användas och tryck på kläderna osv. Om en tröja luktar illa av ett plastigt tryck så är det med stor sannolik dålig mjukgörande ftalat-plast. Ni vet hur en del barnkläder ibland kan lukta gammal badboll?
  • Kolla på alternativa textiler till bomullen. Bambu till exempel har väldigt liten påverkan på miljön och är otroligt mjukt och skönt. Jag älskar de alldeles för få bambuplagg som jag äger.
  • Slow fashion. Färre köp och mer genomtänkta beslut gjorda med hänsyn till kvalitet framför kvantitetJag är så himla glad att jag hakade på Minimalisternas utmaning om project333 för den har verkligen fått mig att på riktigt tänka på alla kläderna jag har i min garderob. Eller nja, just nu ligger ju det mesta i 2 flyttkartonger.

secondeco_the brand

PS Alla bilderna i detta inlägget kommer från min webshop sECOnd där jag valt att enbart sälja begagnade kläder eftersom det finns så stort utbud och de förtjänar att användas igen och igen och igen!