Kost och recept

No more klumpar.. hoppas jag

Posted on

Jag dricker matchalatte ett par gånger i veckan minst och ibland så gör jag även själv här hemma. Jag har en liten vanlig miniballomgvisp i metall för att röra ut pulvret men jag får så himla mycket klumpar i vilket gör att jag inte blir så sugen på att göra själv.

Förra veckan fick jag äntligen tummen ur att köpa en matchavisp så förhoppningsvis kan jag snart göra lika släta, fina, krämiga matchalatte som på Fruit and friends inne i stan. Skulle sparar mig många kronor i månaden 😂

En matchavisp kanske inte är nått man egentligen får köpa när man har köpstopp men jag tänker att det kommer minimera mina utelatte, spara mig pengar och kommer användas massor när jag är hemma med barnen. Och eftersom jag tänkt köpa en läääänge så får den vara ett undantagsköp. Barnen gillar ju också matchalatte så den är ju inte bara till mig 😬😅😂

Vad är ditt bästa tips för att få till en riktigt bra matchalatte?

Ordning och reda

Var börjar man plastbanta?

Posted on

vart börjar man plastbantaJag ser ofta frågor om var börjar man plastbanta? Alla börjar såklart var man vill men jag skulle vilja säga att det enklaste och mest effektiva är att börja i köket. Det som rensas bort där påverkar hela familjen och även om barnen är det allra värdefullaste vi har så är det inte enkelt att börja i barnrummet och plocka bort 2 åringens favorittraktor i plast.

Jag har ju skrivit en hel del inlägg tidigare om just plastbantning och då även i köket. Dels har jag belyst de olika kemikalierna som finns där men jag har även skrivit i vilken ordning vi rensade ut och varför. För vissa av er blir det kanske lite repetition och lite nytt och för andra blir det ett uppvaknande.

Plast tillverkas ju av olja och är där med en ändlig resurs. Av olja utvinner vi många olika saker, bensin till våra bilar, lacknafta när vi vill göra rent våra färgpenslar, gas till våra tändare, stekpannor där inget fastnar och traktorer som både blinkar och låter till våra barn. Det är bara petroleum (olja) förädlad på olika vis.

Studier har visat att när plast upphettas eller när det kommer i kontakt med fett (inte bara rent fett utan även varor med hög fetthalt) överförs kemikalierna till maten. Mat som vi sedan äter själva och som vi serverar våra barn, vänner och andra som vi håller köra. Jag vet inte hur det är hos er, men hemma hos oss samlas vi gärna kring ett mål mat.

Att plastens kemikalier dessutom överförs just vid antingen vid uppvärmning eller vid kontakt med fett känns låter ju som den allra sämsta relationen någonsin. Därför anser jag det absolut bäst, för alla, att börja i köket.

Vilken plast hittar vi i köket?

Eftersom det inte är lätt att börja rensa utan bakomliggande fakta tänkte jag börja med att presentera det. Framför allt skulle jag säga att ni hittar hormonstörande BPA och ftalater, Polystyren, Polypropylen, Perflourerade ämnen och Melamin i köket. Här tycker jag även att det är värt att belysa cocktaileffekten, dvs ensam kanske inte en enskild kemikalie gör så stor skada (just dessa gör dock det) men tillsammans och i reaktion med andra får det en ännu större negativ inverkan.

Bisfenol A (eller BPA som det förkortas) är nog en av de mest kända kemikalierna som en stöter på när det gäller plaster. Kommer ihåg att jag för många år sedan såg att det stod på många av babysakerna så som nappflaskor och tänkte att ja det var ju bra att den va fri från det men tänkte inte så mycket mer på det utan köpte glatt flaskan ändå. Varför tillsätts BPA? Jo för att göra plaster hårda och slagtåliga och det är ju bra, speciellt när det kommer till nappflaskor, men som jag sa i början av inlägget så är BPA hormonstörande. Dessutom är det potentiellt cancerogent. Det är ju jättebra att det plockats bort från (främst barnprodukter) med eftersom en inte vet vilken annat ämne eller bisfenol (det finns ju såklart en hel familj bisfenoler) som ersatt Bisfenol A valde vi att till vår dotter köpa en flaska i glas. Bisfenol A hittar du även i exempelvis många lunchlådor av plast och i plastredskapen du har när du lagar mat.

Ftalater (även här finns det en radda olika) tillsätts i plast för att den ska bli mjuk och böjlig. Även den har visat sig vara både hormonstörande och potentiellt cancerframkallande. Tidigare kunde man hitta den i bland annat plastfolie som vi använder för att slå runt vår mat när vi vill förvara den i kylen. Nu för tiden så görs inte den plastfolie som säljs direkt till konsument av PVC (som innehåller dessa mjukgörare) däremot så gör plasten som butiker får lov att slå in frukt och grönt med det. Tyvärr händer de att okunskap gör att personal även slår in exempelvis ost och andra feta produkter med PVC plast vilket gör att dessa mjukgörare löses upp och överförs till maten.

Perflourerade ämnen kommer i många varianter men om något är med non-stick beläggning så skulle jag dra öronen åt mig. PTFE som till exempel teflon är gjord av är näst intill onedbrytbar vilket inte alls är bra för vår miljö. Dessutom kan tex en upphättad teflonpanna avge ämnen som orsaka cancer, men även mer direkta symptom så som huvudvärk och yrsel. Vi bytte ut en hel del i våra kastrullskåp och förhoppningsvis finner du lite inspiration till vad du kan välja för alternativ istället här.

Polystyren är även det ett ämne som vi bör undvika eftersom det vid upphättning kan påverkar vår sköldkörtel.Sköldkörteln är det organ som står för produktionen av de hormoner som påverkar vår ämnesomsättning och är med och påverkar i pincip alla kroppens funktioner. Inget vi vill leka med helt enkelt. Polystyren hittas bland annat i youhurtförpackningar och de där frigolitformarna kött ibland förpackas i.

Polypropylen/polypropen klassas som en mindre farlig plast och du hittar den bland annat i dina livsmedelsförpackningar och även i förpackningar av sedda för microvågsugn eftersom de tål höga temperaturer. I mina ögon är dock alltid en plast en plast och jag är gärna restriktiv med den.

Så var börjar man plastbanta?

Om du vill utgår ifrån något när du påbörjar din plastbantning är det alltid tryggt att ta stöd i REPA-märkningarna tycker jag och ha den fiffiga ramsan “4,5,1 och 2, resten giftigt låt det stå” i bakhuvudet.  Nedan följer 9 punkter på vad vi gjort när vi påbörjade vår plastbantning och jag hoppas du finner lite inspiration i dem:

1. Vi bytte ut teflon och andra kökstillbehör med non-stick beläggning mot exempelvis rostfritt och gjutjärn.

2. Som en bonus när vi gjorde gör detta så behövdes inte längre våra plastslevar, plaststekspadar och plastvispar som behövdes för att inte repa bort den giftiga non-stickbeläggnigen. Istället finns det redskap i metall, bambu och trä, både att hitta på loppis och billigt i handeln. Plastredskapen kan nämligen bland annat innehålla BPA och allra giftigast ska svart plast vara. Vi hade enbart svarta plastredskap i våra lådor (vi hade ju även trä och metall, men plasten den va svart).

3. Bytte ut lunchlådor mot varianter i glas eller rostfritt. Lunchlådor i plast kan nämligen innehålla BPA och vid upphättning så överförs det till maten. Vi fyndade både på loppis och köpte nya i glas. Dessutom använder vi oss av exempelvis gamla syltburkar. Vi fyller dock inte hela vägen upp för att inte maten ska komma i kontakt med plastlagret som finns på insidan av locket.

4. Bytte ut sportflaskorna och nappflaskor mot glas eller rostfritt. Om du är rädd att flaskan ska bli för varm när du har välling i den så finns det även isolerade nappflaskor i rostfritt.

5. Plastpåsar och plastfolie har till stor del ersatts av att vi oftast lägger maten i lunchlådor, ställer in hela grytor med lock i kylen eller lägger upp i en skål och lägger en tallrik/assiett som lock.

6. Skärbrädorna byttes ut mot trä eller bambu. När jag tänker på att jag stått och skurit min mat på plast så mår jag faktiskt lite dåligt, de var ju fulla av repor och den plasten har ju antagligen följt med i våran mat. Jag tycker dessutom mina brädor i bambu är väldigt fina och emellanåt rengör jag dem ordentligt genom att gno dem med salt.

7. Vispskålen i melamin ersattes med skålar i stengods och rostfritt. Men det finns ju även att hitta i exempelvis glas. Vispen repar ju i en bytta av plast vilket innebär att plastpartiklarna lossnar. Dessutom vispar vi ganska ofta grädde och som bekant vet vi ju nu att fett löser upp skadliga kemikalier och överför dem till maten.

8. Vi rensade bort melamintallrikarna och lät i barnen istället äta på samma porslin och stengods som oss och dricka ur vanliga glas när de var så stora att de kunde hålla själva. Ja visst av skålarna vi hade när äldsta barnet var liten finns bara en kvar idag. Det kan tyckas ohållbart ur miljöaspekt men om 5 trasiga skålar resulterat i att mina barn inte ätit på plasttallrikar är det för mig helt ok.

9. Jag undviker att köpa fet mat i plastförpackningar eftersom just fett och plast är en dålig kombination eftersom kemikalierna lätt migrerar till maten. Kokosolja, kokosmjölk, olivolja, ja alla feta varor köps alltid i glasförpackning. Kokosmjölk köper jag aldrig i konserv eftersom de är täckta med ett skikt på insidan som kan innehålla BPA. Kung Markattas konservburkar är de enda jag vet som ska vara uttalat fria från BPA.

 

Hoppas du orkat läsa hela vägen hit och om du har något särskilt du undrar över eller kanske vill lämna ännu fler tips, lämna gärna en kommentar eller skicka iväg ett mail till angelica@ekomorsan.com

 

Ordning och reda

Strukturerad utrensning – Köksskåpen

Posted on

Då har vi gått igenom kastrullskåpet och kökslådorna och nu är det dags för köksskåpen. Här kommer jag att plocka bort det som inte används och försöka se om inte en del saker kan fylla någon mer funktion än sin egentliga för att på så sätt få färre saker. Vi har väldigt dåligt med förvaringsutrymme i köket så förhoppningen är att få till lite bättre struktur och att inte förvara saker som inte används. Jag tänker mig också att gå igenom vad som är kantstött och dylikt och kommer som vanligt dela upp allt i de 4 s:n. De känner ni väl till vid det här laget? Spara, skänka, sälja, slänga!

Sista utrymmet sen förklarar jag köket avklarat. Vad känner ni som kikar in här? Tycker ni att jag har delat upp allting i för små projekt?

PS. Nästa vecka tänkte jag att vi tar tag och rensar ut vintern och plockar in våren i hallen 🙂

Ordning och reda

Strukturerad utrensning – Kökslådorna

Posted on

Eftersom vi befann oss i köket förra veckan när vi rensade kastrullskåpet så tycker jag vi hänger kvar där ett tag till. Det är dags att ta tag i kökslådorna.

Hur många smörknivar behöver jag egentligen? Hur många stekspadar? Ibland kan det vara bra att ha fler än en av varje sak, men denna veckan ska jag vara hård. Inte mer än vad som som kan anses vara rimligt.

I våra kökslådor förvarar vi bestick, matlådor, olika köksredskap, lock, grytlappar och dylikt och i ena lådan finns där kryddburkar. Dags att se över och rensa ordentligt!

Som vanligt delar jag upp prylarna i de fyra s:n

  • Spara
  • Skänka
  • Sälja
  • Slänga
Ordning och reda

Strukturerad utrensning – Kastrullskåpet

Posted on

Nu skiljer det ju sig lite grann mellan olika hushåll, vad man väljer att förvara vart. I vårt hem har vi ett köksskåp där vi har våra kastruller, stekpannor, bunkar och ugns-/gratängformar. Denna veckan ska detta skåp får sig en omgång. Långt ifrån allt i skåpet används och så kan jag ju inte ha det. Jag försöker ju innerligt att hålla mig till att allt jag har ska användas och gör det inte det så får någon annan använda det istället. Något annat vore både resursslöseri och energislöseri. För fy vad jag tycker det är störande när saker som aldrig används är i vägen för det jag vill komma åt eller står längst in i ett skåp och samlar damm.

Så de grytor, kastruller, formar osv som finns i skåpet delas som vanligt upp i de 4 s:n, Spara, skänka, sälja, slänga. Och målet är givetvis att allt ska antingen ut eller i alla fall vara på väg ut under veckan som går. Det vill säga, det som ska sparas ska tillbaka till sin plats, det som ska skänkas ska ges bort, det som ska säljas ska läggas ut till försäljning och det som ska slängas ska lämnas på ÅVC.

Ordning och reda

Höstat till det i köket

Posted on

Jag älskar min ena köksbänk och mina öppna hyllor. På denna plats flyttar jag runt och byter ut prylar ofta, ofta och utseendet svänger gärna efter årstid.

Just nu är det mycket brunt och lite dovare färgskala som får ta plats och som ni vet inreder jag gärna med “vad naturen har att erbjuda”. Detta betyder inte bara att jag stoppar lupiner i den gamla mjölkkannan eller lägger rönnbär på mitt ljusfat utan även att jag gärna har mat synligt (i köket).

Olika nötter och hembakade kakor i glasburkar, fina teburkar pryder just nu hyllan och oljor, kvarnar och färska örter får stå samlade på en, för något år sedan, second hand fyndad silverbricka.

I framtiden planerar jag att odla min egna örter men i väntan på detta döljs den inte fullt så estetiska köpekryddplastkrukan som kryddorna kom i med hjälp av en bit tidningspapper.

Ordning och reda

Veckans IN:UT

Posted on

In:
1 måttsats

Ut:
4 lunchlådor

Resultat: -3

Härligt med ett minusresultat. Måttsatsen i keramik var en present från en vän som besökte en väldigt trevlig återbruk/fair trade butik när hon befann sig i Västervik häromveckan. Tips, tips men tyvärr vet jag inte vad butiken heter. Någon av er läsare kanske vet?

Lunchlådorna är ju som bekant ett av mina stora samvetskval just nu. Vart ska jag göra av mina potentiellt BPA-giftiga plastlådor? Dessa 4 ville en kompis ha och måste säga att mitt samvete faktiskt är lite dåligt. Trots att hon på heder och samvete lovar att inte äta direkt ur dem och absolut inte värma upp mat i dem.

Ordning och reda

Veckans IN:UT

Posted on

In:
3 matlådor i rostfritt stål
1 tesil
1 5dl mått

Ut:
1 kopp
2 påslakan
2 örngott

Resultat: +/- 0

Äntligen en vecka som inte plussade! 2 påslakanset hamnade hos svärmor och en kopp fick ge plats åt alla koppar som kommit in i form av födesedagspresenter när jag fyllde år för ett par veckor sedan.

Burkarna, silen och måttet vet ni ju redan om sedan tidigare 🙂

Inte mycket att orda om när det gäller denna veckans lista men ikväll väntas en utmaning här på bloggen så kika in igen lite senare vet jag 😉

Ordning och reda

Ännu mera tjat om plast

Posted on


Att Bisfenol A är både hormonstötande och cancerframkallande vet nog nästan alla vid det här laget med tanke på all uppståndelse det varit i media under sommaren. Nu har det dessutom visat sig att det även kan leda till fetma.

Min snälla och omtänksamma mamma hade i veckan med sig en artikel om plast som hon hade rivit ut ur tidningen Kupé. I den fanns en förteckning (se bild) över vad olika plastsymboler betyder, den så kallade REPA märkningen. Genast ägnade jag en stund åt att riva i våra skåp här hemma och det visade sig att bland annat barnens melamintallrikar (som inte längre används!), både stekspaden och tången som vi nästan dagligen använder när vi steker mat samt alla lunchlådor som jag tidigare både värmt min mat i och sedan ätit direkt ur hade en 7:A stämplat på sig. Dessa produkter som vi använde nästan dagligen till oss och våra barn innehöll alltså den mest giftiga typen av plast och risken finns att de innehåller just BPA. Skrämmande!

Om du vill börja fasa ut plasten ur ditt hem, men inte vet vart du ska börja blir mitt tips att spara ner bilden och sedan ta ett varv i dina köksskåp. Börja med att ta bort alla 7:or och se över om det även finns några 6:or och 3:or.

 

Ordning och reda

Bland det smartaste vi gjort

Posted on

Något av det smartaste vi har gjort i inrednings- och renoveringsväg här hemma är i badrummet. Vem säger att man måste sätta in en möbel som är tillverkad just för syftet att vara en badrumskommod?

När vi renoverade om badrummet förra sommaren funderade vi länge på vad det var vi behövde där inne. Vilka behov har vi? För oss var det viktigt att det var möjligt att göra rent barnen på ett enkelt sätt med en enkel tillgång till vatten. Vi har aldrig använt färdigpreparerade våtservetter till våra barn (förutom vid enstaka tillfällen när vi varit ute och flängt) utan vi har tidigare fått böka runt vid blöjbyten eftersom det var ca 1,5 meter mellan skötbordet och kranen. Inte helt optimalt, speciellt inte med två små under 2 år. Varför vi inte använder de färdiga preparerade våtservetter säger sig självt tycker jag. De är fulla med kemikalier, som man till råga på att “tvättar” av barnet med för att sen lämna där mot huden instängd i en blöja. Att använda dessa på just de delar av kroppen som är så känsliga, det vill vi inte.

Vi satte därför in två köksstommar med lådor istället för en klassisk badrumskommod. Hur praktiskt som helst! Skötbädden får plats precis bredvid kranen så man lätt kan både vaska av barnrumpor och blöta ner tvättlappar och i lådorna ryms/göms både hygienartiklar, blöjor och extra kläder. Dessutom kan bebis bada i keramikvasken och kommer då på en väldigt ergonomisk höjd för sina föräldrar.