Min lilla gröna hjälte


En stackars pyttepytteliten tomat fick jag syn på igår när jag kikade ut genom fönstret. Jag trodde min planta gått förlorad för längesen. Ja, ni ser ju på bladen att det inte var igår den fick någon kärlek och omsorg.

I våras satte jag några frön och efter att både missat att tjyva dem, plantera om dem och på detta bara ge dem lite vatten sporadiskt så trodde jag det var kört och lovade bot och bättring till nästa år.

Men nu är den iallafall där, mot alla odds, min lilla lilla gröna körsbärstomat så hur får jag den att överleva? Att plocka in hela växten och rädda dem från snorkalla nätter är kanske ett bra första steg eller får den sig ett värmeslag? Vad säger alla ni där ute som förhoppningsvis besitter något grönare fingrar än jag?

De ogrönaste fingrarna

Hittills har inget som kommit innanför dörrarna överlevt. Inte ens orchidéer som enligt Bosse Rappne ska vara bland de enklaste att sköta. Men skam den som ger sig. Jag ska lyckas!

Förra året odlade jag både morötter och sockerärtor i min odlingskrage och i år försöker jag mig på att förså tomater. 7 krukor har jag och trots mina otroligt ogröna fingrar hoppas jag på att åtminstone en av plantorna ska bära frukt. Nu tror jag det är dags för plantorna att planteras om. Jag har hört att de kräver gott om plats så de kan växa till sig ordentligt.

Odlar du något?