Idag bloggade underbara Clara om att hon tröttnat på konsumtionshetsen som bara förflyttats till loppisen. Och så har jag känt länge och jag har bloggat så många gånger om förut. Att när det springs på loppis blir det nästa att det köps för köpandets skull. Att vi måste ägna oss mer åt medvetna, behovsgrundade köp även när vi handlar begagnat. Bara för att det inte är nytt och därmed har mindre miljöbelastning så behöver iallafall inte jag hamstra på sakerna. Då finns ju risken att jag tar prylarna från någon som faktiskt hade ett behov av dem. Och vad händer då? Jo behovet av just den prylen fanns ju hos den personen och måste således fyllas. Hittas det inte second hand så blir det med stor sannolikhet nyproducerat.
Begrundar du dina loppisköp noga och gör en behovsanalys? Jag gör det och det tror jag nog ni märkt på mina veckans in:ut det senaste året. Där finns till exempel inte längre massa loppisfyndade udda fat utan syfte för köpet.
Jag går till loppis när jag vet att jag eller mina döttrar behöver något.
Vi brukar sitta ner och planera inköp och datum och förhoppningsvis landar vi i önskade inköp och inget annat.
Ena dotterns största intresse är musik och köps den så köps den endast på loppis.
Kram till dig och din goda blogg 🙂
Åh, jag håller med! Clara är också så väldigt bra på att uttrycka såna här saker på ett tydligt och övertygande vis. Det är dessutom lite spännade att hon, inför öppen ridå liksom, har genomgått transformationen från chic för liten peng till mera helgjutet ansvarsfull. Vi är säkert många som gör den resan, men hon är en så fin inspiration genom att hon skriver om det och visar det i realtid.