Foto: Felicia Ludwigsson
När jag vaknade i morse så scrollade jag som alltid lite Instagram innan jag tog tag i att kliva upp från den sovvarma sängen. Nu för tiden så kollar jag primärt stories framför att skrolla i flödet. Är du också likadan? Iallafall så hade Therese Birath igårkväll spelat in en live (som jag såg i efterhand) där hon pratade om att klimatet inom ekosfären blivit hårt. Det delas ut pekpinnar åt höger och vänster och det där stöttande klimatet som fanns för några år sedan lyser med sin frånvaro. Nu får ingen längre vara nybörjare.
Jag tror inte allas avsikt är att läxa upp utan men att när påpekanden görs utan en ödmjukhet (som även är extra svår att förmedla med text där mottagaren läser in sina egna värderingar i meningar) blir det lätt att man känner sig påhoppad. Jag har inte märkt av det så mycket själv, ni mina underbara följare är väldigt snälla, stöttande och ödmjuka och jag känner mig välsignad av att ha så fin följarskara. Men i grupper på Facebook är klimatet numera helt annorlunda. Det har jag sett och jag försöker att hålla mig undan för det dränerar mig på den energi jag har.
Jag är jätteglad för alla er tusentals ekofrälsta som kikar in här på Ekomorsan varje månad. Jag är glad att vi finns för varandra, för att stötta, hjälpa och nå ut till flera. Framförallt är det Anna, nybliven mamma som inte vet vad BPA står för eller Kalle som dagligen tvättar sitt hår med Head&Shoulders eller kanske Karin som sett en menskopp sväva förbi på en banner i sitt flöde och nu blivit nyfiken på konceptet jag vill finnas här för. Som jag vill ska känna sig välkommen här utan pekpinnar.
Vi har alla kommit olika långt i vår resa och alla måste få tillåtas att vara nybörjare. Vi måste också tillåta oss att vara Good Enough i mångt och mycket. Trots att jag bloggat om hållbarhet i 6 år så är jag långt ifrån fulländad. Men det syns inte i mina kanaler. För jag sållar, överväger och låter bli. Dels av rädsla för påhopp, dels för att det är just de hållbara valen jag vill inspirera med. Men jag ska bli bättre på att visa en ”bättre veklighet”. Om ni vill såklart!
Som en bra början har jag denna veckan val att haka på Therese utmaning med #goodenoughveckan. Denna går ut på att på Instagram visa de val man gjort som är inte är de ”miljömässigt korrekta”. Det kan vara hårborste i plast för det är det enda som funkar för att reda ut sitt hår, tandkräm med fluor för man har försvagad emalj eller att man tar bilen till jobbet för det är det enda som funkar för att få ihop vardagspusslet. Det är bara du själv som sätter gränsen för vad du vill visa. Jag tycker utmaningen är spännande för att slå lite hål i prettofacket som sociala medier ibland ger upphov till.
Vad tänker du om saken?
Fint skrivet och jag håller verkligen med om att klimatet blivit hårdare bland många som tänker ”giftfritt”. Är väl bättre att välkomna nya med öppna armar och varsamt informera om allt farligt som finns i vår vardag?! Kan faktiskt upplevas som väldigt skrämmande för en oinvigd om man får veta allt på en gång.
Mina dåliga val är nog främst att jag använder bilen i för stor utsträckning och det beror som du skriver om att få ihop vardagen. Sen brukar jag köpa icke ekologiska röror ibland för att jag inte orkar eller hinner göra egna och det inte finns ett ekologiskt alternativ, tex räkröra.
Äter även fläsksvålar som varken är ekologiska eller svenska och det får jag alltid dåligt samvete för men det är det enda goda snacks jag hittat som inte är fullsprängt med kolhydrater.
Tack för en bra blogg!
Ja visst är det bättre att peppa än att kritisera!
Tack för att du delar med dig!! Jag hår direkt på fläsksvålen varje gång vi går på bio så gott! Bil kör jag också för att få ihop vardagspusslet och barnens alla träningar
Gud så tråkigt, jag har mest märkt det i veganska kretsar men inte så mycket inom miljögrupper. Hänger iofs inte på Facebook så mycket heller. Det är ju så kontraproduktivt när någonting blir förenat med för mycket krav, det kommer ingen vilja gå med på.
Kul med utmaningen, den måste jag kolla in!☺️
Det är ju tyvärr så att om man får för mycket info och kanske känner att man aldrig kan göra rätt så springer man oftast åt andra hållet.. ger upp och kastar in handduken. Men om alla gjorde åtminstone något istället för inget så skulle det få en enorm skillnad.