Var börjar man plastbanta?

vart börjar man plastbantaJag ser ofta frågor om var börjar man plastbanta? Alla börjar såklart var man vill men jag skulle vilja säga att det enklaste och mest effektiva är att börja i köket. Det som rensas bort där påverkar hela familjen och även om barnen är det allra värdefullaste vi har så är det inte enkelt att börja i barnrummet och plocka bort 2 åringens favorittraktor i plast.

Jag har ju skrivit en hel del inlägg tidigare om just plastbantning och då även i köket. Dels har jag belyst de olika kemikalierna som finns där men jag har även skrivit i vilken ordning vi rensade ut och varför. För vissa av er blir det kanske lite repetition och lite nytt och för andra blir det ett uppvaknande.

Plast tillverkas ju av olja och är där med en ändlig resurs. Av olja utvinner vi många olika saker, bensin till våra bilar, lacknafta när vi vill göra rent våra färgpenslar, gas till våra tändare, stekpannor där inget fastnar och traktorer som både blinkar och låter till våra barn. Det är bara petroleum (olja) förädlad på olika vis.

Studier har visat att när plast upphettas eller när det kommer i kontakt med fett (inte bara rent fett utan även varor med hög fetthalt) överförs kemikalierna till maten. Mat som vi sedan äter själva och som vi serverar våra barn, vänner och andra som vi håller köra. Jag vet inte hur det är hos er, men hemma hos oss samlas vi gärna kring ett mål mat.

Att plastens kemikalier dessutom överförs just vid antingen vid uppvärmning eller vid kontakt med fett känns låter ju som den allra sämsta relationen någonsin. Därför anser jag det absolut bäst, för alla, att börja i köket.

Vilken plast hittar vi i köket?

Eftersom det inte är lätt att börja rensa utan bakomliggande fakta tänkte jag börja med att presentera det. Framför allt skulle jag säga att ni hittar hormonstörande BPA och ftalater, Polystyren, Polypropylen, Perflourerade ämnen och Melamin i köket. Här tycker jag även att det är värt att belysa cocktaileffekten, dvs ensam kanske inte en enskild kemikalie gör så stor skada (just dessa gör dock det) men tillsammans och i reaktion med andra får det en ännu större negativ inverkan.

Bisfenol A (eller BPA som det förkortas) är nog en av de mest kända kemikalierna som en stöter på när det gäller plaster. Kommer ihåg att jag för många år sedan såg att det stod på många av babysakerna så som nappflaskor och tänkte att ja det var ju bra att den va fri från det men tänkte inte så mycket mer på det utan köpte glatt flaskan ändå. Varför tillsätts BPA? Jo för att göra plaster hårda och slagtåliga och det är ju bra, speciellt när det kommer till nappflaskor, men som jag sa i början av inlägget så är BPA hormonstörande. Dessutom är det potentiellt cancerogent. Det är ju jättebra att det plockats bort från (främst barnprodukter) med eftersom en inte vet vilken annat ämne eller bisfenol (det finns ju såklart en hel familj bisfenoler) som ersatt Bisfenol A valde vi att till vår dotter köpa en flaska i glas. Bisfenol A hittar du även i exempelvis många lunchlådor av plast och i plastredskapen du har när du lagar mat.

Ftalater (även här finns det en radda olika) tillsätts i plast för att den ska bli mjuk och böjlig. Även den har visat sig vara både hormonstörande och potentiellt cancerframkallande. Tidigare kunde man hitta den i bland annat plastfolie som vi använder för att slå runt vår mat när vi vill förvara den i kylen. Nu för tiden så görs inte den plastfolie som säljs direkt till konsument av PVC (som innehåller dessa mjukgörare) däremot så gör plasten som butiker får lov att slå in frukt och grönt med det. Tyvärr händer de att okunskap gör att personal även slår in exempelvis ost och andra feta produkter med PVC plast vilket gör att dessa mjukgörare löses upp och överförs till maten.

Perflourerade ämnen kommer i många varianter men om något är med non-stick beläggning så skulle jag dra öronen åt mig. PTFE som till exempel teflon är gjord av är näst intill onedbrytbar vilket inte alls är bra för vår miljö. Dessutom kan tex en upphättad teflonpanna avge ämnen som orsaka cancer, men även mer direkta symptom så som huvudvärk och yrsel. Vi bytte ut en hel del i våra kastrullskåp och förhoppningsvis finner du lite inspiration till vad du kan välja för alternativ istället här.

Polystyren är även det ett ämne som vi bör undvika eftersom det vid upphättning kan påverkar vår sköldkörtel.Sköldkörteln är det organ som står för produktionen av de hormoner som påverkar vår ämnesomsättning och är med och påverkar i pincip alla kroppens funktioner. Inget vi vill leka med helt enkelt. Polystyren hittas bland annat i youhurtförpackningar och de där frigolitformarna kött ibland förpackas i.

Polypropylen/polypropen klassas som en mindre farlig plast och du hittar den bland annat i dina livsmedelsförpackningar och även i förpackningar av sedda för microvågsugn eftersom de tål höga temperaturer. I mina ögon är dock alltid en plast en plast och jag är gärna restriktiv med den.

Så var börjar man plastbanta?

Om du vill utgår ifrån något när du påbörjar din plastbantning är det alltid tryggt att ta stöd i REPA-märkningarna tycker jag och ha den fiffiga ramsan ”4,5,1 och 2, resten giftigt låt det stå” i bakhuvudet.  Nedan följer 9 punkter på vad vi gjort när vi påbörjade vår plastbantning och jag hoppas du finner lite inspiration i dem:

1. Vi bytte ut teflon och andra kökstillbehör med non-stick beläggning mot exempelvis rostfritt och gjutjärn.

2. Som en bonus när vi gjorde gör detta så behövdes inte längre våra plastslevar, plaststekspadar och plastvispar som behövdes för att inte repa bort den giftiga non-stickbeläggnigen. Istället finns det redskap i metall, bambu och trä, både att hitta på loppis och billigt i handeln. Plastredskapen kan nämligen bland annat innehålla BPA och allra giftigast ska svart plast vara. Vi hade enbart svarta plastredskap i våra lådor (vi hade ju även trä och metall, men plasten den va svart).

3. Bytte ut lunchlådor mot varianter i glas eller rostfritt. Lunchlådor i plast kan nämligen innehålla BPA och vid upphättning så överförs det till maten. Vi fyndade både på loppis och köpte nya i glas. Dessutom använder vi oss av exempelvis gamla syltburkar. Vi fyller dock inte hela vägen upp för att inte maten ska komma i kontakt med plastlagret som finns på insidan av locket.

4. Bytte ut sportflaskorna och nappflaskor mot glas eller rostfritt. Om du är rädd att flaskan ska bli för varm när du har välling i den så finns det även isolerade nappflaskor i rostfritt.

5. Plastpåsar och plastfolie har till stor del ersatts av att vi oftast lägger maten i lunchlådor, ställer in hela grytor med lock i kylen eller lägger upp i en skål och lägger en tallrik/assiett som lock.

6. Skärbrädorna byttes ut mot trä eller bambu. När jag tänker på att jag stått och skurit min mat på plast så mår jag faktiskt lite dåligt, de var ju fulla av repor och den plasten har ju antagligen följt med i våran mat. Jag tycker dessutom mina brädor i bambu är väldigt fina och emellanåt rengör jag dem ordentligt genom att gno dem med salt.

7. Vispskålen i melamin ersattes med skålar i stengods och rostfritt. Men det finns ju även att hitta i exempelvis glas. Vispen repar ju i en bytta av plast vilket innebär att plastpartiklarna lossnar. Dessutom vispar vi ganska ofta grädde och som bekant vet vi ju nu att fett löser upp skadliga kemikalier och överför dem till maten.

8. Vi rensade bort melamintallrikarna och lät i barnen istället äta på samma porslin och stengods som oss och dricka ur vanliga glas när de var så stora att de kunde hålla själva. Ja visst av skålarna vi hade när äldsta barnet var liten finns bara en kvar idag. Det kan tyckas ohållbart ur miljöaspekt men om 5 trasiga skålar resulterat i att mina barn inte ätit på plasttallrikar är det för mig helt ok.

9. Jag undviker att köpa fet mat i plastförpackningar eftersom just fett och plast är en dålig kombination eftersom kemikalierna lätt migrerar till maten. Kokosolja, kokosmjölk, olivolja, ja alla feta varor köps alltid i glasförpackning. Kokosmjölk köper jag aldrig i konserv eftersom de är täckta med ett skikt på insidan som kan innehålla BPA. Kung Markattas konservburkar är de enda jag vet som ska vara uttalat fria från BPA.

 

Hoppas du orkat läsa hela vägen hit och om du har något särskilt du undrar över eller kanske vill lämna ännu fler tips, lämna gärna en kommentar eller skicka iväg ett mail till angelica@ekomorsan.com

 

Del 1 Plastbantning av köket

Ja då var det dags för del 1 i följetången, nämligen plastbantning av köket. Att plastbanta just köket gjorde vi för att det var ju där vi kom i kontakt med en hel del kemikalier. I köket var det främst BPA, Teflon. Polystyren och Polypropylen som vi kom i kontakt med så jag kommer här att börja hela del 1 med att redogöra vad dessa gör med oss.

 Teflon i sig är enbart ett varumärke från koncernen DuPont. Teflon är helt enkelt plasten PTFE, en flourplast, som är näst intill onedbrytbar. Snabbt förstod jag ju när jag läste detta att det kan ju inte vara ett bra val varken ut hälso- eller miljöaspekt och det har bland annat visat sig att kanariefåglar har dött efter att ha vistats i ett rum där en teflonpanna stått på alldeles för länge. Detta och mycket till lärde jag mig när jag läste boken Förgiftad förra året. Har du inte läst den och är intresserad av just kemikalier i vardagen tycker jag absolut att du bör låna denna.

Förra året uppmärksammades Bisfenol A (BPA) en hel del i media och även här hos Ekomorsan. Bisfenol A används för att göra plaster hårda och kan vara både hormonstörande och cancerframkallande. Ofta återfinns de genomskinliga material polykarbonat och epoxiplaster. BPA har en tendens att överföras när plasten blir upphettad, är sliten eller när den kommer i kontakt med feta produkter. Ju fetare produkt ju mer löses upp är min uppfattning.

Polystyren som tillverkas av etylbensen räknas som ett av de ämnen som vi bör undvika eftersom det vid upphättning kan påverkar sköldkörteln. Så vad är då denna sköldkörtel som jag inte vill påverka på något negativt sätt (vilket jag förvisso inte vill med alla andra organ i min och mina barns kroppar heller)? Sköldkörteln sitter på halsens framsida och är den del av kroppen som producerar de hormoner som dels påverkar ämnesomsättningen och dels påverkar nästan alla kroppens funktioner.

När det gäller Polypropylen så klassas den som en mindre farlig plast men man har ändock vid en undersökning av nappflaskor funnit att det vid upphättning läckt över bland annat bensinderivat, som även återfinns i bensin och som  kan vara cancerframkallande. Man hittade även Bensenesulfonamid som har visat sig kunna skada nervsystemet. Så ofarlig vill jag absolut inte påstå den vara. Jag har sagt det så många gången förut men det tåls att sägas flera gånger om. Plast utvinns ur olja och ingen plast är ofarlig. Den är bara mer eller mindre giftig!

När det gäller utsättningen för kemikalier tycker jag att det är viktigt att vi kollar på ett holistiskt plan och inte bara ser till kemikalie för kemikalie. Den kan nog inte bli länkad till nog många gånger, Naturskyddsföreningens film om cocktaileffekten. Har du inte sett den, se den! Har du redan sett den, se den igen!