Det är ju för dem jag gör det. De som ännu är för små för att med egna handlingar kunna påverka i en större utsträckning. De har ingen rösträtt. De har inga pengar. De lagar ingen mat. De har inget körkort.
Jag pratar såklart om barnen. De som befinner sig mitt i livet år 2050. Bland annat mina egna små hjärtan som år 2050 är 40 och 39 år gamla. De som vi efterlämnar resultatet av våra handlingar till. De är de som får ta smällen av vår slit och släng kultur. De som får ta smällen av vår lathet när vi tar bilen eller när vi inte orkar källsortera. De som får ta smällen när vi inte tycker oss ha råd att investera i ekologiska produkter.
Så jag källsorterar allt vad jag kan, jag handlar begagnat och jag försöker att inte spontanhandla för det blir oftast inge bra. Jag drar i alla miljötrådar jag kan och jag försöker att med hjälp av bloggen visa att det inte behöver vara så svårt. Vi kan alla göra kloka val för vår miljö och för de som redan fötts och för de som kommer att födas.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något!