För några månader sedan blev vi alarmerade om höga halter av Bisfenol-A (BPA) i flertalet produkter. En av dessa produkter var kassakvitton och parkeringsbiljetter.
Många kvitton och parkeringsbiljetter är utskrivna på så kallat termopapper. Det är denna typ av papper som innehåller just BPA eftersom det är det ämne som får texten att framträda när man tillför värme. På så sätt slipper man nämligen ha toner eller färgband i kassaskrivarna.
Genom att värma upp kvittot lite grann med exempelvis en tändare kan man ta reda på om kvittot i plånboken är gjort av termopapper. Igår fick jag dock lära mig ett nytt och mycket lättare sätt (om man inte råkar vara rökare eller ljusjunkie och har massor med tändare lätttillgängligt) hur man kan få reda på om ens kvitto har BPA i sig. Man skrapar lite grann med nageln och är det termopapper kommer det att bli svart/grå rivmärken.
Nu vet jag ju hur jag tar reda på om kvittot innehåller BPA, men hur går jag vidare? Parkeringsbiljetter undviker jag genom att använda SMS biljett, men hur ska jag undvika övriga kvitton i väntan på bättre lösning (BPA fria kvitton)? Att bara sluta ta emot dem hjälper ju varken miljön eller personen i kassan som dagligen tar i kvitton..
Vad bra att det var så lätt att ta reda på om kvittot är gjort av termopapper! Ett steg på vägen i alla fall, men som du säger är ju frågan om hur man går vidare…
Vilket bra knep 🙂
Har skrivit några inlägg om Bisfenol A för ett tag sedan. Bra att du tar upp det, så att folk inte glömmer bort.
Ja det är viktigt att påminna med jämna mellanrum så det inte faller i glömska 🙂
Kvitton i all ära, men som jag minns SvD:s BPA-test så innehöll konservburkar chockerande höga halter BPA och även insidan på lock i glasburkar. Nu när barnmatstillverkarna uppger att deras lock är BPA-fria har mediestormen kring BPA tystnat, men ingen verkar ha ställt sig frågan vilket ämne som ersatte BPA.
Vad som är kritiskt i sammanhanget är att inte bara hojta efter BPA-fria alternativ. Tar man bort någonting måste det ersättas med något. Kemikalieindustrin är experter på detta! Förbjuds ett ämne börjar man använda ett snarlikt. Jag befarar att kemikalieindustrin kommer blicka mot BPS (bisfenol S) och BPB (bisfenol B). Jag vet inte mycket om dessa ämnen, men jag har läst att de är farligare än BPA. Dessutom finns även BPC, BPE och BPF.
Förr i tiden användes mycket klor (t.ex. DDT) och när det förbjöds började industrin använda brom istället (som i t.ex. bromerade flamskyddsmedel). Klor och brom, snarlika ämnen. När flamskyddsmedel med 5 bromatomer förbjöds började industrin tillverka flamskyddsmedel med 8 bromatomer istället. Lagstiftningen hinner liksom inte med.
Älskar dina långa kommentarer! Får mig verkligen att tänka och fundera och vilja veta mer, mer, mer! 🙂
Att veta vilket ämne man ersatt BPA:n med är väldigt intressant men hur får man reda på denna kunskap?
Att lagstiftningen inte hinner med gör det bara ännu mer viktigt att vi enskilda individer tar mer ansvar för våra handlingar.