Kategori: Medveten konsumtion

Publicerat

När jag är extra glad att jag gick på magkänslan

I våras var jag både med i radion och i GT för att prata om plast i leksaker i allmänhet och den hypade leksaken Squishies i synnerhet.

Då visste jag inte riktigt vad det var men väl i studion fick jag klämma, känna och lukta på några som någon tagit med hemifrån. Jag var tydlig med att jag inte visste vad den innehöll men jag kan tänka mig att det inte är bra grejer och att döma av lukten så vill jag inte ha det i mina barns rum.

Och nu har jag det svart på vitt. Min magkänsla var rätt! I expressen kan man nämligen läsa att både BR och Toys R Us återkallat samliga squishies från butikshyllorna efter att de visat sig innehåller både cancerogena och reproduktionshämmande ämnen. Detta grundar sig på en innehållsanalys gjord av danska Miljöstyrelsen.

Min danska är väl inte den bästa men för dig som är bättre kan du läsa om leksaken hos danska miljöstyrelsen.

Publicerat

3 ekologiska babynest – hiss och diss

I förra veckan, efter mitt inlägg om att jag kände mig konsumtionsstressad så kontaktade barnbutiken Frida & Fritiof (som jag tidigare haft samarbeten med) mig och frågade om jag ville klämma och känna på lite olika av deras babynest och självklart ville jag det.

Detta är min helt egna upplevelse av dessa olika babynest, jag har varken fått betalt att skriva nått eller fått någon produkt. Efter att nesten varit och hälsat på under helgen och jag har fotat klämt och känt är de nu återlämnade.

Filibabba

Först ut är ett snyggt nest från Filibabba som om jag förstått det rätt är en av deras mest populära babynest.

Hiss: Detta är det minsta av de 3 nesten och verkar mjukt för babyn. Det har en snygg detalj i form av läderspänne som jag förvisso inte lyckades öppna men jag var också oerhört försiktig eftersom det inte var mitt. Framförallt var skyddet GOTS-märkt vilket är den mest täckande certifieringen när det kommer till textilprodukter. Dessutom var det väldigt prisvärt, 649 kr 🙂

Diss: Den är helt mjuk i botten vilket jag tror gör den svårare att flytta med babyn i om man tex byter rum eller våning. Den saknar skydd för snörningen i botten och har ett stort hål vilket jag tycker verkar farligt.

Jag får ju utan vidare ansträngning igenom hela armen..

Emmibaby

Näst på tur är ett babynest från Emmibaby som är något stötte än babynestet från Filibabba.

Hiss: Det har ett skydd för snörningen vilket gör att bebis inte råkar fastna i snörena. Dessutom är det helt vrängbart så man kan få en grå insida och mönstrad yttersida istället för som på bilden. Dessutom är även detta skydd GOTS-märkt.

Diss: Även denna har ett stort hål längst ner, den är helt mjuk i botten och saknar möjlighet till att kunna bäras på ett smidigt sätt.

Liewood

Sist men inte minst, ett babynest från Liewood som är min favorit av de 3 skydden och det jag lutar åt att köpa längre fram.

Hiss: Den har ett skydd för snörningen och är helt täckande. Inget hål i nederkant med andra ord.

Den har en hårdbotten så den är stabil att lyfta. Dessutom är den försedd med handtag! Två funktioner jag helt saknat på de två föregående produkterna.

Diss: Detta skydd är enbart av ekologisk bomull men tillverkas i en GOTS-certifierad fabrik. Jag kan tycka det är snålt att dra in på själva certifieringen när nestet dessutom är så pass dyrt (1099 kr) som detta faktiskt är. Om man ändå gör det i en GOTS fabrik, varför inte löpa linan ut?

Jag har aldrig haft ett babynest till mina tidigare barn och skulle jättegärna vilja veta vad era erfarenheter av babynest är! Hur ofta flyttar man det tex med bebis i och hur ”farligt” är egentligen hålet i botten? Är det något man verkligen använder eller är det en onödig produkt?

Publicerat

Att ha räddats många gånger men inte med allt

Denna fina topp låg i en av påsarna från min svägerska. Det är egentligen inte en gravidtopp utan en helt vanlig topp från KappAhl.

Det finns så mycket vanliga kläder som faktiskt funkar när man är preggo och jag har aldrig haft många riktiga gravidkläder under mina graviditeter utan använt mest vanliga plagg. Denna gången har jag nog dock fler riktiga gravidkläder än föregående graviditeter.

Det känns som påsarna från Alisa och mina Traderafynd under hösten har räddat mig många gånger. Men det finns något ingen av dem kunnat rädda och i veckans avsnitt av Ecofashionista bekänner jag min shoppingsynd 🙈

Allt eftersom magen växte så blev jag nämligen till slut tvungen att köpa nya trosor. Det gick inte längre, allt skavde och satt åt och så kunde jag ju inte gå i 100 dagar till och jag kunde ju inte heller direkt gå troslös 😂

Så jag har nu brutit mitt #shopless2018 men jag såg faktiskt inte att jag hade något annat val. Nu tar vi nya tag och fortsätter ett år med mycket reducerad konsumtion ✨

Publicerat

I veckan fyndade vi ett sminkbord

Vår dotter har tjatat en mindre evighet om att hon vill ha ett sminkbord och när barn i hennes närhet har börjat få så blir det ännu svårare att stå emot. Det är ju inte så att hon sitter där och sminkar sig men nu har hon en samlingsplats för sina hårgrejer, smycken och saker till sminkdockan och det är ju toppen.

Men ett sminkbord är dyrt och jag hade inget intresse av att köpa ett nytt, varken för miljöns skull eller att pröjsa 2000 kr så jag har plöjt igenom köp och säljsidor och haft bevakning på blocket en mindre evighet. Och till slut plingade det till att det fanns ett i Gbg för 500 kr så jag hörde av mig på en gång och bordet var mitt.

Vi var dock tvungna att pimpa till det lite och som tur var hade jag en bit mönstrad plast i lådorna. Kan låta knäppt att jag som plastbantat i så mycket väljer att sätta på plast men det ger en annars ganska tråkigt förstörd möbel ett nytt liv.

Det framgick inte av annonsen att sminkbordet hade en djup reva på ens lådan så vi stod redan i Göteborg med släp när det uppmärksammades och behövde fatta ett beslut. Alternativet, om vi inte hade köpt och reparerat, hade ju varit att väntat en evighet till på ett till bord skulle dyka upp och åkt hem med ett väldigt besviket barn eller köpa ett nytt.

Så vi köpte det och när vi kom hem så gjorde vi rent det och mannen spacklade den djupa revan så vi kunde sätta dit fejkmarmorn dagen efter 🙂

Publicerat

Jag känner mig konsumtionsstressad

Det här fina fotot taget på mig och min fina familj tog Felicia Ludwigsson på ett bröllop vi var på för lite drygt en månad sedan .

Igår skrev jag att det var mindre än 100 dagar kvar till BF av vårt tredje underverk och jag börjar känna mig rejält konsumtionsstressad. Som ni vet har jag ju köpstopp i år när det gäller prylar till mig själv men barnen och renovering av hemmet är undantaget. Vi hade så många oavklarade projekt på gång som behövde slutföras och barnen växer så det knakar hela tiden så det var svårt att innefatta detta i #shopless2018. Och ännu värre är det med bebis (även om jag inte visst att hen fanns när köpstoppet började).

Meningen var ju inte att vi skulle ha ett tredje barn från början så vi gjorde oss av med ALLT. Vagnar och prylar som gått att sälja har sålts och mycket har skänkts vidare till bland annat barnens kusiner. En hel del kommer vi få tillbaka, främst kläder där det säkert försvunnit en hel del men säkert även tillkommit tiofalt i och med att det är många barn som hunnits födas i vår bekantskapskrets sen vi fick vår första för snart 8 år sedan och sakerna har gått runt, runt, runt.

Men helt ärligt, kläder är i mina ögon det billiga och skapar inte samma ångest. Det som lätt till min konsumtionsstress är bland annat att vi saknar vagn, en kostnad på 10 000 kr (varför i hela fridens namn lägger folk ut deras begagnade vagnar på blocket till samma pris som samma vagn går att köpa nya?!) Ja, jag förstår att det låter bortskämt att vilja ha en vagn för 10K, jag kan lika gärna köpa en 10 år gammal vagn för 2000 eller kanske ännu mindre från nått budgetmärke men en vagn används dagligen och MÅSTE passa ens familjs behov.

Andra saker som vi inte längre har och nog inte heller kommer få tillbaka är bilstol, bärsjal och bärsele (helst sjal framför sele även om jag aldrig använt sjal innan), babysitter, gåstol och gåvagn, spjälsäng, skötväska, skötbädd, babynest och filtar osv osv i vad som känns som all oändlighet. Det är många tusenlappar som ska ut, en konsumtion som jag både vill och inte vill göra. Min ovilja att konsumera har gjort att jag prokrastinerat hela grejen och nu börjar tiden ta slut. Det är mycket att rodda med innan säcken är ihopknuten.

Jag förstår att mitt inlägg kan verka märkligt och jag vet inte heller riktigt vad jag vill med det mer än att tänka högt tror jag. Och förhoppningsvis sitter ni underbara läsare inne på tips. Gåstol och gåvagn känns som bra saker att önska sig i till exempel doppresent framöver men resten behövs ju inom kort.

Publicerat

Två superfina skallror till bebis

Bebis har fått sina allra första leksaker. När jag snubblade över dessa fina skallror (?) av naturgummi så kunde jag inte låta bli att köpa dem. De är ju perfekta att gnugga kliande tandkött emot även om lejonet är bra mycket mer greppvänligt än elefanten.

De är som sagt gjorda av naturgummi (heavea), fria från PVC, BPA och mjukgörande ftalater och målade med giftfria naturliga färger och har en liten bjällra i sig så de låter när man ruskar på dem.

Nått annat som jag tycker är ett stort plus är att de inte har nån ventil så ingen risk att det samlas fukt, smuts och bakterier där!

Det är precis sånna här fina saker som jag vill fylla på med till bebis nu när vi får chansen att ”börja om på nytt”.

Har ni fler tips på bra prylar till bebis så lämna gärna en kommentar ❤️

Publicerat

Lite nytt till bebis

För ett par veckor sedan när jag och Julia var på stan för att fylla på strumpor kunde vi inte låta bli att spana lite bebiskläder.

Meningen var inte att köpa nått men det är svårt att låta bli. Det är dock väldigt tacksamt att just babysortimentet är väldigt generöst när det kommer till ekologiskt hos de flesta stora kedjor.

http://ekomorsan.com/wp-content/uploads/2018/05/7a3ee017-54b2-4be6-b930-0215701e7b04.mov

Bodysarna som du ser i boomerangen ovan (klicka på länken) hade vi exakt likadana till Philip och Julia fast kortärmade. Jag räknar ju med en oktoberbebis så långärmat känns mycket lämpligt. Hade jag haft kvar de kortärmade hade de givetvis dugit fint men nu har vi ju i princip inga plagg kvar alls från förr. Vi skulle ju inte ha fler barn 🙈

Bjussar på en bild på Philip den kortärmade bodyn som ett minne över att den existerat. Ni som lyssnat på veckans poddavsnitt fattar 😂 😀

Eftersom jag köpte en body med texten ”I ❤️ mum” och en med ”I ❤️ dad” så ville ju även syskonen vara med på ett hörn. Bebis kommer ju såklart tycka de är awesome också så ett set med texten ”sisters rule” och ett med ”brothers rule” fick också följa med hem.

Jag tycker det är toppen att de stora kedjorna har så bra ekoutbud för de små för det är därifrån de flesta handlar och det är där jag tror det gör mest skillnad.

De producerar enorma mängder kläder och har därmed en mycket större möjlighet att påverka fabriker m.m. till att ta större ansvar. Eftersom att vi konstant röstar med våra kort varje gång vi swipear dem i butiken så visar vi också vad vi vill ha och de flesta företag funkar ju så att de vill ge det som efterfrågas och går hem hos kunderna.

Så istället för att bojkotta de stora kedjorna, stötta de bra produkterna där istället och öka deras efterfrågan i butiken. Få dem att utmärka sig i statistiken!

Publicerat

En uppskattade present – skepparmössa

Skepparmössa gravid vecka 18

Skepparmössa gravid vecka 18

Jag tyckte jag var såååå rolig igår! Ni som lyssnat på min och Erikas podcast Ecofashionista vet att Erika mer än trånat efter just en skepparmössa och jag hade lyckats få tag i en i köp och säljgrupp. Inte till ett rimligt pris alls egentligen men ibland får värderingarna gå före och eftersom både jag och Erika har köpstopp (på saker till oss själva) så kändes det som om hon skulle få en present av mig så får det åtminstone vara rätt konsumerad.

Erika fyller år om ett par veckor och jag är ju värdelös på att hålla överraskningar så det gällde att få iväg paketet snarast möjligt. MEN inte innan jag själv fotat mig i den, så häromdagen åkte kameran fram och jag och mannen knäppte av lite bilder.

Jag skickade paketet i onsdags och igår, torsdag, runt kl 10 när jag såg att paketet fanns att hämta hos Erikas postombud så publicerade jag en av bilderna på Instagram (den ni ser i början på inlägget). Och mycket riktigt, det tog inte många sekunder innan Erika var där och kommenderade Kepsen!! följt av flera smilies med hjärtögon. Inte ett ord om magbilden som annars utan det var bara kepsen som stod i fokus där 😀

Eftersom Erika vet att jag inte äger någon sån keps så skrev jag bara ”Den är tyvärr bara lånad men misstänkte att du skulle gilla den!”

Skepparmössa

När hon hade lunchrast några timmar senare hämtade hon upp paketet och då fattade hon ju VEM jag hade lånat kepsen av. Det var ju av henne 😀

Jag älskar att göra såna här oväntade saker och att ge bort grejer jag vet att mottagaren kommer att älska. Jag passade även på att dumpa av lite kontorsmaterial som jag hade i gömmorna eftersom jag vet att hon gillar sånt lika mycket som jag.

Jag skulle gissa på att vi kommer få se en hel del skeppsmössebilder både i Erikas blogg och på hennes instagram framöver 🙂

Publicerat

Våga vara Good Enough!


Foto: Felicia Ludwigsson

När jag vaknade i morse så scrollade jag som alltid lite Instagram innan jag tog tag i att kliva upp från den sovvarma sängen. Nu för tiden så kollar jag primärt stories framför att skrolla i flödet. Är du också likadan? Iallafall så hade Therese Birath igårkväll spelat in en live (som jag såg i efterhand) där hon pratade om att klimatet inom ekosfären blivit hårt. Det delas ut pekpinnar åt höger och vänster och det där stöttande klimatet som fanns för några år sedan lyser med sin frånvaro. Nu får ingen längre vara nybörjare.

Jag tror inte allas avsikt är att läxa upp utan men att när påpekanden görs utan en ödmjukhet (som även är extra svår att förmedla med text där mottagaren läser in sina egna värderingar i meningar) blir det lätt att man känner sig påhoppad. Jag har inte märkt av det så mycket själv, ni mina underbara följare är väldigt snälla, stöttande och ödmjuka och jag känner mig välsignad av att ha så fin följarskara. Men i grupper på Facebook är klimatet numera helt annorlunda. Det har jag sett och jag försöker att hålla mig undan för det dränerar mig på den energi jag har.

Jag är jätteglad för alla er tusentals ekofrälsta som kikar in här på Ekomorsan varje månad. Jag är glad att vi finns för varandra, för att stötta, hjälpa och nå ut till flera. Framförallt är det Anna, nybliven mamma som inte vet vad BPA står för eller Kalle som dagligen tvättar sitt hår med Head&Shoulders eller kanske Karin som sett en menskopp sväva förbi på en banner i sitt flöde och nu blivit nyfiken på konceptet jag vill finnas här för. Som jag vill ska känna sig välkommen här utan pekpinnar.

Vi har alla kommit olika långt i vår resa och alla måste få tillåtas att vara nybörjare. Vi måste också tillåta oss att vara Good Enough i mångt och mycket. Trots att jag bloggat om hållbarhet i 6 år så är jag långt ifrån fulländad. Men det syns inte i mina kanaler. För jag sållar, överväger och låter bli. Dels av rädsla för påhopp, dels för att det är just de hållbara valen jag vill inspirera med. Men jag ska bli bättre på att visa en ”bättre veklighet”. Om ni vill såklart!

Som en bra början har jag denna veckan val att haka på Therese utmaning med #goodenoughveckan. Denna går ut på att på Instagram visa de val man gjort som är inte är de ”miljömässigt korrekta”. Det kan vara hårborste i plast för det är det enda som funkar för att reda ut sitt hår, tandkräm med fluor för man har försvagad emalj eller att man tar bilen till jobbet för det är det enda som funkar för att få ihop vardagspusslet. Det är bara du själv som sätter gränsen för vad du vill visa. Jag tycker utmaningen är spännande för att slå lite hål i prettofacket som sociala medier ibland ger upphov till.

Vad tänker du om saken?

Publicerat

Varför måste företagen göra det svårt att göra rätt?

En av anledningarna att jag startade Ekomorsan för 6 år sedan var för jag själv fick en aha-upplevelse över den brist på ”säkerhet” som fanns bland produkterna på våra butikshyllor. Det var barnkläder med tryck innehållandes hormonstörande ftalater, nappflaskor fulla med tvivelaktiga Bisfenoler och bananer som var fulla med bekämpningsmedel. Och jag är besviken över att vi inte kommit längre än vad vi har idag. För trots att jag upplever att gemene man är mer medveten, det finns idag fler ”hållbarhetsinriktade” influensers än någonsin så känns det som om handeln gör det så himla svårt att göra rätt.

För några avsnitt sedan pratade jag och Erika i vår podd Ecofashionista om att Polarn och pyret uppmärksammats i det avseendet att deras ECO kollektion inte alls står för att den skulle vara ekologiskt. Problemet med exempelvis ordet eko eller eco är att det inte ställs några krav på det. Vem som helst får använda det lite hur som helt. Ordet EKOLOGISKT får du däremot INTE slänga med hur som helt, här ställs det krav och du får tex inte promota saker du odlar själv som ekologiska även om de inte besprutats med en endaste kemikalie och odlats i ekojord.

Men hur ska konsumenterna kunna veta att när ICA stoltserar med sitt varumärke ”I love Eco” så ÄR varorna ekologiska men när POP skriver ECO så menas det ”Environmentally Conscious Option”. Ok Polarns märkning är inte helt ute och svävar i det blå. Någon form av miljövänligt är det ändå. Ibland kan det var GOTS, ibland är det ekologisk bomull, ibland är det återvunna plastfibrer och ibland är det enbart BCI bomull. Men är det verkligen meningen att företag ska rida på den gröna vågen, invagga konsumenterna i någon slags falsk trygghet och att hela tiden vara på pass och läsa det finstilta för att veta vad man köper?

När ska egentligen företagen göra det lätt att göra rätt?! Jag trodde vi hade kommit längre…