Jag har ju tagit upp plast en hel del här på bloggen på senaste tiden. Vad som är farligt och hur jag ska gå vidare med all plast som finns innanför våra dörrar. Skulle jag lämna den till second hand eller skulle jag lämna den till återvinningen.
Ni är även en del som frågat varför inte all plast är märkt med plastssymbolen och hur ska man då kunna veta om de är farliga eller inte. Därför är det nu dags att reda ut REPA märkningen jag bloggat om tidigare.
Så varför hittas inte symbolerna (REPA märkningen) på all plast som vänt upp och ner på i hemmet? Repa märkningen är ett ”bevis” på att företaget betalat in en avgift och därmed uppfyller sitt producentansvar och är egentligen inte till för att vi som konsumenter ska veta huruvida plasten är farlig eller ej (det är ju bara en bonus). Denna avgift används sedan för att finansiera våra återvinningsstationer runt om i landet. I praktiken måste alla som antingen tillverkar,fyller eller importerar varor vara anslutna till REPA men i teorin är de inte det och det är därför inte alla förpackningar/produkter har någon REPA märkning på sig.
Har förpackningen inte REPA symbol ska den heller inte lämnas i någon av återvinningsstationerna som finansieras genom denna avgift, utan istället lämnas till kommunens återvinningscentraler. Mina lunchlådor till exempel har en symbol på sig och jag kommer, om jag bestämmer mig för det, lämna dessa till en återvinningsstation medan om en plastleksak ska lämna hemmet får den lov att vänta till nästa besök på en återvinningscentral. Jag personligen vill ju inte fylla våra återvinningsstationer med saker som inte betalats för att finnas där.
Observera att REPA märkningen inte bara finns på plast utan även pappersförpackningar, metallförpackningar och tidningar! Glas har ett eget återvinningssystem som du kan läsa mer om här.
Ps. Om ni gillar bloggen och det jag gör för vår miljö skulle jag bli jag glad om ni ville lägga er röst på mig, Angelica, som Borås miljöhjälte 
Jag var lite osäker på om det var okej att slänga mina utslitna plastredskap i plaståtervinningen. Men eftersom de var märka med en ”sjua” så borde det vara lugnt?
Japp det är ok! Det är ju en återvinnigstriangel runt 7:an 🙂
Jag kände mig jätteförvirrad kring detta, så jag skrev ett mail till FTI och frågade om detta med plast och återvinningstrianglar och vilka plastprodukter som kan återvinnas. Dom svarade snabbt och utförligt, jag klistrar in deras svar nedan:
”På Fti´s återvinningsstationer (åvc) går alla förpackningar att lämnas, dvs något som har skyddat en vara/produkt. Det är inte alltid just förpackningar är märkta med triangel-symbolen du talar om , men är det en förpackning så går det bra att lägga i den i behållaren för plastförpackningar. Visst finns det undantag och du nämner ett par nedan i ditt mejl. Engångsbestick/engångsglas mm som går att lägga i återvinningsstationens behållare för plastförpackningar. Plastskål och Lunchlåda (ej engång) räknas inte som förpackning och sorteras som brännbart på Kommunens ÅtervinningsCentral (åvc). Du kan säkert få mer svar om du kikar på vår hemsida http://www.ftiab.se och http://www.ftiab.se/hushall/sorterasahar/sorteringao”.
Vidare ger dom exempel på sådan plast som kan återvinnas: ”Bärkassar, plastpåsar, plasttuber, refillpaket, plastfolie och -film, innerpåsar i t ex müslipaket, frigolit, burkar, dunkar, flaskor, små hinkar (t ex för sylt)” och sådan plast som INTE återvinns ”Videokassetter, plastleksaker, plastmöbler, tvättkorgar och andra produkter som inte är en förpackning”.
Nu känner åtminstone jag mig lite mindre förvirrad, hoppas det bringade lite klarhet även för dig!! 🙂
Tack så jättemycket för att du ville dela med dig av informationen! Men känner mig fortfarande lite förvirrad.. Hur är det tex med mina lunchlådor som har triangeln eller plastredskapen som Pernilla nämner i tidigare kommentar? Dessa ska väl till plaståtervinningen på åvs och inte brännbart på åtc?
Enligt FTI kan alltså enbart förpackningar återvinnas och triangeln innebär inte att FTI återvinner det som plast, utan den främsta poängen med triangeln är väl att det står vad plasten är gjord av. Och precis som FTI skriver ska lunchlådor, med dagens system, till brännbart …
Tur att jag inte slängt lådorna än 🙂 om jag kastar dem blir det fjärrvärme av dem med andra ord (här i Borås iaf :))
Vill bara dela med mig av svaret jag fick från NSF för någon månad sen när jag frågade varför vissa produkter saknar märkning 🙂
”
Den s.k. REPA-märkningen är frivillig. Ett företag kan ansluta sig till REPA och betala förpackningsavgifter för plast-, papper/kartong- och metallförpackningar. Därmed uppfyller de sitt producentansvar för förpackningar av dessa material. Avgifterna finansierar insamlingen och återvinningen.
Märkningen är alltså inte till för att hjälpa konsumenten att välja ”rätt” eller ”fel” sorts plast. ”
Vi har flera matlådor i plast här hemma från IKEA, jag vill knata iväg med dem till Röda Korset och införskaffa lite dyrare matlådor i glas istället, men så fort jag nämner det här hemma så blir det protester och jag får höra samma gamla historia om att ”glas blir så tungt i ryggsäcken och det blir bara bökigt när man ska värma i mikron” och alla möjliga anledningar han kan komma på till att INTE köpa matlådor i glas istället.
Så du får gärna göra en lista med nackdelar med plastlådor och fördelar med rostfritt stål-/glaslådor istället, du som har kunskap inom ämnet (gifter, miljö och sådant), så jag kan printa ut och trycka upp i ansiktet på honom och på så vis få min vilja igenom! 😀
Ska se om jag kan få ihop en sån lista 🙂