Jag tycker ofta att man letar efter en anledning till att få shoppa. Har man ingen faktisk anledning till att shoppa så letar man snabbt reda på en. En gång i tiden gjorde även jag det, men allt eftersom tiden går märker jag hur jag prioriterar annorlunda. Att det som en gång var viktigt inte längre spelar lika stor roll.
Igår var jag ute med jobbet. Mitt gamla jag skulle i flera veckor ha sprungit runt i varenda butik som en tok och letat efter perfekta plagget att ha på sig, vilka accessoarer som hade passat till och vilka skor som hade varit de ultimata. Jag hade tänkt att jag behöver en ny klänning för jag hade ju den som redan hänger i garderoben på julfesten så den har de ju redan sett. Jag vågar nästan lova er att 95 % av de som är där inte minns att de redan sett mig i just det plagget. I alla fall om man som jag jobbar på ett företag där majoriteten är killar.
Ett av ”problemen” med om jag skulle köpa en ny klänning för just det ändamålet är att jag bara går ut ett par gånger om året. Varför ska jag då spendera massor av pengar på kläder som mest bara hänger i garderoben? Fullkomligt onödigt! Men vad gör man då om man känner att man inte har något att ta på sig, men vill ha något som känns nytt? Jo, man lånar av någon man känner. Perfekt för både miljön och plånboken!
Eftersom jag inte har så mycket kläder att klä upp mig i så jag känner mig lite extra piffig vände jag mig till min svägerskas garderob och jag visste precis vad jag var ute efter. Jag hade sett den en gång för säkert 1,5 år sedan och tänkte direkt när jag såg den att den klänningen, den ska jag låna en vacker dag och nu var dagen här. Så iförd en klänning med prickar i ljuvligaste orange gjorde jag gårdagskvällen. Jag kände mig piffig till tusen och outfiten hade inte kostat mig en krona!