Bästa klädförvaringen i husvagnen

De flesta av er vet säkert att vi plastbantade här hemma redan för snart 8 år sedan. Långt innan det blev ett otroligt populärt fenomen inom ekosfären.Men det händer att plast förekommer även här.

Ibland är det oundvikligt som tex att de envist packar de flesta ekogrönsaker och frukter i plast eller förpackningarna för hygienartiklar. Men ibland som på bilden har jag medvetet köpt hem nått.

Jag älskar ordning och reda även om jag inte alltid har det städat och snyggt runt omkring mig. I husvagnen är förvaringsmöjligheterna begränsade så när jag såg andra konton på Instagram som packat i aykasaboxar så hakade jag på.

Boxarna är perfekta för att konmari-vika kläder i så överblicken är oslagbar, går att stapla på varandra och allt eftersom kläderna plockas från lådorna, används och hamnar i tvättkorgen istället och de därmed töms kan man fälla ihop dem och då tar de minimalt med plats och är lätta att stuva undan.

Det är den möjligheten jag inte sett med andra lösningar. Flätade korgar och återanvända skokartonger går ju inte stuva undan. Dessutom vill man gärna ha så lätta saker som möjligt i husvagnen eftersom det är mycket som ska med och det finns viktbegränsningar.

Om även du har husvagn, hur har ni löst förvaringen? Jag skulle jättegärna vilja se era lösningar

Plastpärlor får vara kvar efter plastbantningen

plastpärlor juliaSom ni vet har vi plastbantat de senaste 4 åren men det finns en del saker som är undantaget regeln här hemma. En av dem är våra plastpärlor! Jag älskar att sitta och pärla med barnen och låta kreativiteten flöda. Och förutom att det är bra för kreativiteten så är även plastpärlorna bra för finmotoriken och hjälper barnen att träna på pincettgreppet. Redan när de var mindre så hade vi den större versionen av plastpärlor. Ni vet de som nästan är 1 cm stora.

Men vad innehåller plastpärlor?

Om jag förstått det rätt så är de flesta pärlor gjorda av Polyeten. Polyeten kan antingen vara REPA märkt som 2 eller 4 beroende på om den är hög desitet eller låg desitet. Men både 2 och 4 räknas som de minst skadliga plasterna. Jag har ju nämnt den lite bakvända, men väldigt fiffiga ramsan vid flera tillfällen innan.

4, 5, 1 och 2, resten giftigt låt det stå!

Jag minns inte vilken bok jag kan ha läst den i, men har för mig det var i Förgiftad. De senaste 4,5 åren har jag läst så många böcker och sett så många olika dokumentärer inom mina favoritämne, kemikalier. Dels med avseende på plast och barn och sen det andra som jag vurmar lite extra för, nämligen kläder och textilindustrin.

För att återgå till våra plastpärlor så kommer de dels från IKEA och dels från Hama och är förutom LEGO också en sån där produkt barnen (vi) har önskat oss av vänner när barnen fyllt år. Och jag känner mig faktiskt trygg med att använda dem. De är gjorda av en av de mindre skadliga plasterna (utifrån de kunskaper som finns idag), de är bra för kreativiteten, bra för motoriken och så här säger IKEA när jag frågade hur vidare deras pärlor uppfyller de krav som finns i REACH

SVHC, Substances of Very High Concern, är ämnen med särskilt farliga egenskaper, enligt definitionen i REACH direktivet och kandidatlistan. Dessa ämnen har särskilt farliga egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön. IKEA har beslutat att inte tillåta någon SVHC i våra produkter, dvs. gå längre än REACH.”

Även Hama ska vara bra pärlor enligt förfrågning på Naurskyddsföreningens forum där det sägs att Hama ska ha svarat att deras pärlor testats och uppfyller de krav som ställs enligt leksaksdirektivet.

plastpärlor regnbåge
Senast när jag lät kreativiteten flöda gjorde jag en regnbåge åt dottern eftersom hon är helt tokig i Dollystyle. Då handlar ju allt om enhörningar, regnbågar och glass. Vi har faktiskt valt att tillåta att pärlorna stryks och därmed upphättas, men detta görs utan att barnen är i närheten och vi vädrar väl i samband med strykning. Dessutom brukar vi samla några stycken på hög så stryker vi alla på en gång.

I vanliga fall förespråkar jag att vi ska handla saker begagnat, men just saker av plast tycker jag alltid ska köpas nytt om en gärna vill köpa det. Detta eftersom äldre plaster kan innehålla skadliga ämnen som är förbjudna idag.

Varför ska vi underkasta oss?!

Bild från folketsbio.se

På förmiddagen var vi en sväng förbi stadsbiblioteket. En del böcker, samt Stefan Jarls dokumentär Underkastelsen, fick följa med hem. Så medan mannen ägnade sig åt att slå i jordankare inför kommande staketbygget så  gottade jag ner mig i soffan med en stor kopp varm te och lät mig bli lite mer uppskrämd.

Jag gillar att ägna min ”egentid” åt att öka min medvetenhet om olika saker som jag finner intressanta. Ibland, som i det här fallet med den här dokumentären om kemikalier i våra kroppar, gör den ökade medvetenheten blir man lite skrämd och med all rätt. Så hur ska man då lyckas med att inte förgifta våra kroppar med alla kemikalier? På underkastelsen.se gav de följande tips för att undvika direkt exponering av kemikalier:

• Använd bara kosmetika och hudkrämer utan ftalater och hormonet paraben
• Inga plastleksaker med ftalater till barnen
• Använd nappflaskor i glas (för att undvika Bisfenol A, ett ämne i plast)
• Se upp med det antibakteriella ämnet triclosan i tandkräm, deodoranter och sportkläder
• Undvik varor med ytaktiva fluorerade ämnen, dvs. smuts- och vattenavvisande ämnen

Listan kan ju med stor sannolikhet göras otroligt lång, men någonstans måste man ju börja. Att köpa ekologisk mat, alltid tvätta nya kläder innan de används samt att undvika konservburkar kan ju vara några fler åtgärder man kan börja med.

Har du inte redan sett dokumentären så blir kvällen tips till er att låna den på närmsta bibliotek eller så kan du hitta återförsäljare här. Kanske att den går att hyra i en videobutik?