Så hur gick köpstoppet?

De två månaderna av köpstopp har nått sitt slut och det har gått bra. Mycket har jag varit extremt sugen på att köpa, när jag försatt mig i sådana situationer, men så här i efterhand vet jag inte vad det varit för saker. Endast en pryl av dessa ”åh detta skulle jag så gärna vilja ha” har etsat sig fast i minnet. Ett par ljuvliga skor i min favorit second hand butik.

Det är bland annat därför jag tycker att det är så sunt att ha små perioder av köpstopp. För att jag ska kunna lära känna mig själv och kunna kartlägga köpvanor lite bättre. Världen skulle inte klara av att vi allihopa sluta konsumera helt, men korta uppehåll bör var och en göra ibland för att bryta lite ovanor och få lite tid för eftertanke.

Jag la ju även på en liten tvist på det hela. Om jag behövde konsumera skulle det var för pengar jag erhållit genom att sälja saker/kläder som inte användes här hemma. Detta hade inte med brist på pengar att göra utan var för att jag skulle få tummen ur och sälja av sådant som jag länge tänkt sälja samt att jag ville göra det svårare för mig att konsumera det jag faktiskt konsumerade (så som kläder till barnen på stora barnloppisen). Det är nämligen lätt att jag ibland skenar iväg på exempelvis loppisar och utvidgar begreppet ”behöver” just för att det är billigt. Om jag bara hade en begränsad mängd pengar och var tvungen att ”offra” något annat för dessa saker kommer det ofta i en annan dager och begreppet behov behåller en snävare innebörd.

Nu är jag tillbaka i vardagen med konsumtionstillåtelse och med lite mer förståelse för mina köpvanor 🙂