När Julia döptes hade en vän sytt några av de ljuvligaste dregglisarna jag någonsin sett till henne. Genast bad jag Nennen visa hur hon hade gjort och när ett av mina absoluta favoritlinnen hade gett upp hade jag valet att efter 10 års trogen tjänst antingen laga linnet eller demolera det och använda tyget till något annat. Valet föll på det senare och en lite del av tyget fick bli en dregglis åt Julia. Att jag gillar att ta till vara på sådant som jag redan har råder det ingen som helst tvekan om. Förutom att använda tyget från det trasiga linnet kantades dregglisen med en spets som, om jag inte missminner mig helt, satt runt ett paket från den tidigare omnämda vännen.
Va fint det blev! Vad duktig du är 🙂
Tack 🙂