I tonåren red jag lektioner en gång i veckan, men de senaste kanske 15 åren har det blivit av att jag ridit ca 5-10 gånger.
Det är nått speciellt, den där doften av häst och hö. Nått bekant, nått tryggt. Jag vet inte hur många gånger jag satt där i spiltan hos min sköthäst och bara satt. Ibland sådär tonårslycklig och ibland sådär tonårsgråtandes. Ni vet när man trodde hela världen gått under?
Häromdagen tog vi en tur upp till vårt samhälles stall för att klappa lite häst och att sitta i vårsolen, dricka en ekofestis och titta på en ridlektion.
Den finns faktiskt en anledning till detta till synes spontanbesök i stallet det är nämligen så att jag själv ska ta upp ridningen igen och jag är så förväntansfull!