Bjuder på en bild från Ellen i magen för barnen är mitt varför.
Som så ofta den här tiden på året ställer jag upp på intervjuer för olika personers uppsatser eller forskningsprojekt och idag pratade jag länge med en tjej om varför vi valt att leva vad som kallas för en hållbar livsstil.
Jag har nog aldrig stuckit under stolen med att mitt/vårt incitament i grunden är egoistiskt. De flesta av våra val är tagna utifrån vår egen hälsa och miljönyttan blir en trevlig konsekvens av våra val.
Jag tror det är superviktigt att ha koll på sitt eget varför, speciellt i dessa tider då vi dagligen blir bombarderade via sociala medier om andras val. Om man inte vet varför man gör saker tror jag man lätt kanske går vilse i all inspiration eller känner sig överväldigad.
Nu säger jag inte att jag inte går vilse då och då för jag har insett att jag är extremt lättpåverkad av vad andra gör, klär sig, inreder osv osv osv. Men genom att veta mitt varför så har jag alltid det att falla tillbaka på.
Ett exempel som jag nämnde för den här uppsatsen var tex de olika vridningarna och vändningarna som gjordes när vi plastbantade för 7 år sedan. För hur bra kan det vara för miljön att göra sig av med alla grejer i plast för att i stället konsumera annat. Men eftersom vi har vår (och framförallt barnens) hälsa i fokus så blir ju då valet att ta bort plastlunchlådan och ersätta med glas och rostfritt stål självklart. För att döva miljösamvetet köpte vi en hel del begagnat.
Har du koll på ditt varför?