Jag vet inte hur många av er som har kvar era gamla musikspelare. Jag minns tonårsår där jag låg raklång på sängen, tuggade Jenka och hade pluggat in min gula Walkman i öronen. Ibland hög av förälskelse och ibland dedövad av hjärtesorg.
Nu för tiden tror jag våra otroligt smarta telefoner har ersatt i princip allt och Spotify borde bli en standardapp i alla operativsystem. Jag menar vi har väl alla tagit ner den ändå?
Ibland tycker jag dock om att lämna telefonen hemma. För den där känslan av frihet. Att inte alla konstant kan få kontakt med mig. Som ett uppror mot den där ständiga tillgängligheten.
Så på bilden ovan har ni den, min bästa vän när jag är ute och går utan finaste Sofie. Mannens gamla jos (Jens of Sweden) och där ute i skogarna är det bara jag och Jens och en och annan motionär.
För typ 100 år sedan fick den en mapp i sig med mitt namn och den är fylld med allt från en hiphoppande Akon till alternativ rockade 3 Doors down till countrysjungade Carrie Underwood. En salig men otroligt bra blandning som ger mig en trip down memory lane varje gång.
Jag lyssnar inte särskilt mycket på musik men ofta när jag gör det så är det musik från förr. Memory lane ftw.
Härligt! 🙂