I helgen hade jag som sagt ett litet säljrace här hemma och ev av de sakerna som såldes var våra lamellgardiner i vardagsrummet. I fredags klickade jag hem nya gardiner till vår långa fönstervägg. Vi har haft samma gardiner sedan vi flyttade in för snart 9 år sedan och jag var trött på officelooken och ville ha något mer ombonat, något som känns lite mer hotellyx.
Jag är så stolt över mig själv för att jag valde att ta tag i försäljningen av lamellgardinerna på en gång och inte prokrastinerade det genom att till exempel lägga ner dem i källaren i väntan på att orka ta tag i försäljningen. Direkt när ljuset kom fram hyffsat på lördagmorgonen knäppte jag av en bild och la ut den på en av alla Borås loppis sidor på Facebook, satte en kort auktionstid och igår kväll så kom köparen och hämtade upp dem. Fick tillbaka ungefär en fjärdedel av vad vi köpt dem för men 350 kr är bättre än att köra dem till ÅVC och få noll.
Så här tomt ser det just nu ut hemma och kommer göra så fram till helgen när jag har tid att putsa fönster, fästa skenor och sy upp 8 (!!!!!) gardinlängder. Helt ärligt så känner jag mig väldigt naken och utlämnad då dessa stora fönster såklart vätter mot gatan och häcken har tappat sina löv så förbipasserande grannar har full insyn till familjen cirkus.
Jag tänker alltid allting i bilder, är riktigt bra på att visionera och jag älskar när det i verkligheten blir precis som jag tänk i mitt huvud. Det är nog därför jag köper inredning så sällan. Just för jag letar efter det som verkligen är en pusselbit i min vision och jag tror fönstren kommer bli riktigt bra när det är klart! Hela karaktären på rummet kommer ändras.