Tips på miljömedveten städning

När vi ändå är inne på tvättning och att försöka tvätta miljömedvetet tänkte jag spinna vidare och dela med mig av vad jag städar med. Jag har alltid varit väldigt sparsam med kemikalier vid städandet.

1) Mitt första tips är att använda enbart vatten, riktigt hett vatten. Koka upp det i vattenkokaren och slå på det på den smutsade ytan. Varmt vatten löser upp det mesta, se bara till att det är en yta som tål det heta vattnet. Jag skulle till exempel slå på vattnet i handfatet eller i toaletten, men inte på parkettgolvet.

2) När jag städar rum som jag rengöra lite mer på djupet, tex badrummet, använder jag såpa. Gul såpa för jag gillar citrondoften. Häromdagen läste jag att grön såpa och gul såpa exakt samma medel, det är bara färgat med olika färgämnen och olika doftaromer.

3) Om man inte äger några microtrasor är gamla strumpor perfekta att använda när man dammtorkar. Antingen lätt fuktade eller helt torra suger de åt sig massor. Kanske det beror på vilken typ av strumpa man använder, men själv sportar jag den tunna tjejstrumpansorten. Tror dock att även sportsockan klarar matchen.

4) När jag putsar fönster använder jag diskmedel och vatten. Hur bra som helst och (eventuella) ränder torkar jag med en microfibertrasa innan de torkat in. Funkar perfekt om man inte vill köra “tidningspappersmetoden” och riskera trycksvärta på sina händer.

Kanske inte direkt har med städning att göra med smycken blir super rena om man lägger dem i en skål av metall med aluminiumfolie i botten och på med salt och vatten.

Har du några bra städtips att dela med dig av?

Borde man återvinna all typ av plast?

Just nu är det många  tankar och funderingar som surrar i mitt huvud. Ibland är det skönt att vara ovetandes, men jag är ständigt informationstörstig och det rimmar ju ganska illa med ovisshet.

På senaste tiden har jag bloggat otroligt mycket om plast och hur farlig plast finns överallt i vår vardag. Helst vill man ju helt radikalt bara kasta ut allt men mitt konsumtionsmedvetna lilla jag på min ena axel säger att slänga saker för att behöva konsumera nytt är fel. På andra axeln sitter den hönsiga mamma och säger att du kan inte fortsätta utsätta dina barn för alla gifter. Så vad gör man?

Jag rensar helt enkelt ut det som är farligast först. 7:or i kök och det som mina barn har mest kontakt med.  När det gäller leksaker i plast har jag observerat att dessa saknar triangeln. Varför vet jag inte med jag har valt att kontakta olika instanser för att försöka söka reda på svaret. Hur tusan vet jag om plasten som de gjort Duplot av är väldigt farlig eller bara dålig? Spelar det någon roll?

Även om jag inte kastat ut varenda plastpinal i vårt hem så försvinner det hela tiden successivt saker här hemma. Bland det första som  försvann bland barnens leksaker var gummiankan och badleksaker av samma typ. Här hemma fanns inte bara ankor i diverse olika storlekar utan även den berömda handen och foten jag tror nästan var och vartannat barn har (slutsats dragen efter 2 års besök på öppna förskolor och föräldragruppsträffar) samt bilar, båtar flygplan.. Ja diverse fordon helt enkelt. Dessa är väldigt inbjudande till att stoppa i munnen och innehåller högst troligt ftalater.

Än så länge har sakerna bara “försvunnit”, dvs förvisats till källaren i väntan på att jag ska komma fram till hur jag ska hantera dem. För vill jag lägga mina lunchlådor (märkta med siffran 7) och barnens ftalatankor i återvinningscontainern för plast? De är ju giftiga och vill jag att det ska produceras nya produkter med mina förkastade giftiga produkter? Men vad ska man då göra med dem? Borde man återvinna all typ av plast? Plast oavsett märkning räknas ju som plast och inte som farligt avfall. För även om plasten är giftig kan man då likställa den med till exempel batterier eller kvicksilver som är sådant som räknas som farligt avfall. Troligtvis inte, men visst är det aningens förvirrande?

Ett linne fattigare, en dregglis rikare

När Julia döptes hade en vän sytt några av de ljuvligaste dregglisarna jag någonsin sett till henne. Genast bad jag Nennen visa hur hon hade gjort och när ett av mina absoluta favoritlinnen hade gett upp hade jag valet att efter 10 års trogen tjänst antingen laga linnet eller demolera det och använda tyget till något annat. Valet föll på det senare och en lite del av tyget fick bli en dregglis åt Julia. Att jag gillar att ta till vara på sådant som jag redan har råder det ingen som helst tvekan om. Förutom att använda tyget från det trasiga linnet kantades dregglisen med en spets som, om jag inte missminner mig helt, satt runt ett paket från den tidigare omnämda vännen.

 

Plasten i våra hav

På tal om tvätt så läste jag tack vare Tankekatten en artikel i Göteborgs posten om att vi håller på att kväva ihjäl havet med våra sopor. Bland annat tar den upp att vid tvättandet av en fleecetröja släpps tusentals plastartiklar ut i våra vattendrag som reningsverken, precis som med ftalaterna i sköjmedel, inte kan ta hand om. Det innebär att det flyter runt massor av små plastartiklar som aldrig kommer att försvinna och som vi, våra barn och sedan våra barnbarn kommer att svälja varje gång hen får en kallsup. Åter igen är plasten där och skrämmer! Det är dags att vi tar lite ansvar för plasten i våra hav! Nu måste jag ge mig ut och surfa reda på ett bra alternativ till alla mina nylonstrumpbyxor för det är nog näst intill det enda “dåliga” som jag tvättar.

Lite annat att ha i bakhuvudet som de tog upp i artikeln är att det tar:

– 25 år för en cigarettfimp att “försvinna”
– En engångsblöja tar en livstid
– Varje petflaska kräver upp till 15 generationer innan det har brytits ner.

Känns bra att jag fimpat för flera år sedan. Inte bara för min egen hälsa utan även för de i min omgivning och inte att förringa miljön! Jag har även fått lite mer eld i baken att leta reda på den ultimata tygblöjan. I vår kommun blir dock alla brännbara sopor (och därmed alla engångsblöjor) till fjärrvärme så de kommer ju inte direkt finnas kvar men det ger ju i varje fall mig en ordentlig tankeställare! Och 15 generationer för en petflaska, det är ju helt galet!

 

En miljövänlig nöt

För ett tag sedan skrev jag att jag skulle börja publicera inlägg om de förändringar jag gjort i min vardag i avsikt av att vara mer miljövänlig. Så först ut blir en inlägg om tvättningen.

För det första har jag helt slutat att använda sköljmedel för att minska vår egen och naturens utsättning för bland annat ftalater. Detta ämne är bland annat cancerframkallande och är något som inte reningsverket kan ta hand om när ens tvättvatten når dit. Just sköljmedel var redan något jag använde ganska sparsamt, främst för barnens skull då det kan vara allergiframkallande.

Den största förändringen i tvättväg för mig är ,som ni kanske förstår, inte just den uteslutna sköljmedelsanvändningen utan det jag håller i mina händer på bilden. Tvättnötter! Sedan lite drygt en månad tillbaka tvättar jag min tvätt med tvättnötter istället för traditionellt tvättmedel. Jag tycker att de fungerar hur bra som helst och min tvätt blir skenande ren. Till och med tygblöjorna! Jag är riktigt nöjd över mig själv att jag vågade köpa hem något som jag aldrig tidigare provat. Något jag aldrig ens hade hört talas om.

Ibland måste man våga lite för att vinna. Och i detta fallet tror jag minsann både vi och miljön vinner!

 

Ekologiskt te i cellulosahölje

Jag dricker enormt mycket te och när jag började köpa ekologiskt var just att byta ut mina teer mot ekologiska alternativ bland det första jag gjorde.

Idag snubblade jag över några förpackningar Friggs te som hade kort datum och därför såldes ut billigare än annars. Att jag inte skulle hinna dricka upp det te jag köpte på mig innan det passerat bäst före datum om 2 månader är inte ens rimligt att tro. Sen gör det mig heller inget om det det skulle hinna bli lite gammal för den delen.

Nu när jag kom hem och skulle ta mig en kopp av min nyinförsakffade te var det första jag la märke till att påsarna, som i så många andra förpackningar, låg styckförpackade. Retade mig som alltid på detta men skrattade lite gott för mig själv när jag såg texten som var tryckt på varje påse. “Låt dig inte luras av det plastiga utseendet. Det här höljet är gjort av cellulosa och är därför komposterbart”.

Jag förstår att tepåsarna bör omslutas av något annat än enbart kartong för att behålla sin arom, men kan man åtminstone inte minimera mängden genom att lägga alla påsarna i en och samma cellulosahöje?

Veckans IN:UT

In:
2 par strumpbyxor
2 klänningar
1 par shorts
1 t-shirt
3 par skor

Ut:
2 lunchlådor

Resultat: +7

Ja denna veckan gick jag ju lite bananas när jag var på stan med mamma. De fåtal gånger jag befinner mig på stan har jag aldrig chansen att prova några kläder eftersom jag nästan alltid är själv med båda barnen och en syskonvagn är knappt möjlig att få in i ett provrum och inte heller tror jag det är så uppskattat av butikspersonalen. Så nu när jag hade möjlighet tog jag chansen och provade de plagg som jag suktat efter så länge.

Skorna har jag övertagit av min mamma. Jättefina, nya skor som min mamma köpt men inte kunnat använda och jag tar såklart tacksamt emot. Speciellt sommarskor som blivit en bristvara här hemma.

Lunchlådorna tillhörde min svägerska och lämnades helt enkelt tillbaka efter att i flera månader förvarats i våra lådor. Tror hon hade med sig mat i dem till julbordet och av någon märklig anledning hade de inte lämnats tillbaka tidigare. Hemmas hos den nämnda svägerskan väntar dessutom en stooooor kasse med kläder hon rensat ut som jag ska botanisera bland så jag räknar med att hamna på plussidan nästa vecka också.

Ännu mera tjat om plast


Att Bisfenol A är både hormonstötande och cancerframkallande vet nog nästan alla vid det här laget med tanke på all uppståndelse det varit i media under sommaren. Nu har det dessutom visat sig att det även kan leda till fetma.

Min snälla och omtänksamma mamma hade i veckan med sig en artikel om plast som hon hade rivit ut ur tidningen Kupé. I den fanns en förteckning (se bild) över vad olika plastsymboler betyder, den så kallade REPA märkningen. Genast ägnade jag en stund åt att riva i våra skåp här hemma och det visade sig att bland annat barnens melamintallrikar (som inte längre används!), både stekspaden och tången som vi nästan dagligen använder när vi steker mat samt alla lunchlådor som jag tidigare både värmt min mat i och sedan ätit direkt ur hade en 7:A stämplat på sig. Dessa produkter som vi använde nästan dagligen till oss och våra barn innehöll alltså den mest giftiga typen av plast och risken finns att de innehåller just BPA. Skrämmande!

Om du vill börja fasa ut plasten ur ditt hem, men inte vet vart du ska börja blir mitt tips att spara ner bilden och sedan ta ett varv i dina köksskåp. Börja med att ta bort alla 7:or och se över om det även finns några 6:or och 3:or.

 

Ta tillvara på det man redan har

Nu när mannen har haft semester och när vädret tillåtit har vi mest grejat utomhus. Staketbygge och garagemålning har varit det som prioriterats. Bor man i hus finns det alltid att göra så idag när jag gick runt och storstädade här hemma, medan regnet fullkomligt vräkte ner utomhus, drogs mina tankar iväg till den framtida renoveringen av lillans blivande rum. Jag har en bild i huvudet över hur det ska bli. Ett rum med bra förvaring och ett rum man vill mysa i. Läsa böcker och kanske pyssla lite grann.

Tanken är att enbart inreda med sådant vi redan har. Men det är mycket målande innan det blir färdigt, både av väggar och möbler. I källaren väntar en växasäng (som vi fick av grannens vänner) på att bli målad. En gammal byrå som tidigare stått i mitt barnrum ska fixas till och en hyllkonstruktion jag byggde i fjärde klass ska få bära vackra saker. Med huset kom dessutom den perfekta trälådan som jag ska klä med tyg på insidan och i den tänkte jag förvara leksaker. På en loppis förra året fyndade min mor ett gammalt lakan med monogram på och av det hade jag tänkt sy en hissgardin.

Det som egentligen saknas mig är en gungstol eller eventuellt äldre typ av karmfåtölj där man kan sitta och läsa sagor och en tallrikshylla där jag skulle vilja ställa upp fina böcker med vackra omslag. Eftersom jag har en hel del gamla trälådor från en gammal godisbutik fortfarande ska jag måla även en liknade boklåda som Philip redan har (se bild). På hans står det “böcker” men tanken är att det på Julias ska “sagor”. Precis som på bibliotekens barnavdelning ges barnen en möjlighet att på ett enkelt sätt bläddra bland sina böcker när det är lässtund. Just lådan kan vara något av det bästa i Philips rum (tillsammans med kistan för leksaker)

Under lillans 8 månader har hon hunnit få en hel del fint till rummet i både julklapp och doppresent. Mycket Elsa Beskow (som är en favorit hos mig) saker såsom inramad månadsbild och en bä bä vita lamm plansch samt jättefina träklossar som man kan bygga ihop olika bilder med. Ett underbart mjukt lammskinn och vackra silverföremål. Ja, som sagt, en hel del smått och gott som kommer ge lite extra charm åt rummet.

Skulle ni vilja se mina pyssel och rums förberedelser?

Tre korta, tre långa, tre korta

20120727-215130.jpgIgår när vi var i stan kändes det som det inte fanns nån hejd på mig. Jag som lyckats undvika reorna in i det sista, trillade nu dit. Det började med att jag slank in på MQ och där hängde de där shortsen jag suktat efter sen början av sommaren, de som jag har på mig på bilderna och som får mig att vilja skymma solen med en hand medan jag blickar ut över havet. På bilden står jag dock i vår trädgård och det jag blickar ut över är vårt tegelhus men, men.. De ger mig en starkt önskan att högt vilja ropa skepp o’hoj.

Inte blev det bättre när jag tog ett varv inom stans vintageaffär och såg att de sålde ut de stickade pippiklänningarna från jumperfabriken (och är alltså inte vintage alls) till halva priset. Jag som suktat och trånat efter den senapsgula sedan jag såg den på butikens ägarinna under en loppistur en kall dag i mars. Hur stor är dessutom sannolikheten att just den fanns kvar och i storlek S? Väldigt stor visade det sig.

Sen bar det vidare för kalsonginköpet som inte blivit av i och med den inställda Ullaredstrippen och därifrån kom jag inte bara ut med killingar utan även två par strumpbyxor och en klänning (även den har jag velat ha ett länge tag)

Så nu sitter jag här några plagg rikare men med en uns av dåligt samvete. De var varken välbehövda, begagnade eller av ekologisk bomull. Det som lindrar mitt samvete är att det var plagg jag inte kunnat släppa ur tanken sedan första gången jag såg dem vilket gör att det indirekt inte varit något spontanköp.